Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 februari 2019

Både fördelar och risker med fiberströ

I dessa tider då det är svårt att komma över prisvärt strömedel har alternativa lösningar blivit allt mer aktuellt. Fiberströ - separerad gödsel – är därför nu ett intressantare alternativ. En prisvärd lösning som dock kan kräva noggrannare rutiner.

 Fiberstör framställs genom att osmält fiber separeras ut ur stallgödseln.
Fiberstör framställs genom att osmält fiber separeras ut ur stallgödseln. FOTO: WIP Innovation

Genom att separera ut osmält fiber ur kodynga kan man få fram så kallat fiberströ. I andra delar av världen har tekniken tillämpats under ett 20-tal år. I Danmark har användningen ökat de senaste åren, en trend som också nått svenska gårdar.

Med sina 1680 mjölkande kor är bröderna Jonssons besättning i småländska Gamleby en av landets största. 2016 investerade de i två anläggningar för gödselseparation och bytte spån mot fiberströ.

Har ett kretslopp

– Det var ett led i att vara kostnadseffektiv. Vi la närmare 800 000 kronor om året på strömedel och i dag är merparten av den kostnaden borta. Vi har ett kretslopp på gården, kan strö utan att tänka på vad det kostar och den gödsel vi sprider har högre koncentration av kväve och mindre fosfor än innan, säger Mathias Jonsson.

Materialet liknar torvströ både till utseende och fysiska egenskaper men ställer högre krav på omsättning och hygien. Det har ännu inte påvisats några skillnader i sjuklighet hos besättningar med eller utan fiberströ. Men den som använder strömedlet bör ta i beaktning att strömedlet framställs från ett bakteriellt förorenat material, menar Håkan Landin djurhälsoveterinär på Växa Sverige.

 I detta stall har korna fiberströ i sängarna. Enligt återförsäljaren WIP Innovations kräver en fiberströanläggning en ekonomisk investering i storleksordningen från 300 000 kronor och uppåt.
I detta stall har korna fiberströ i sängarna. Enligt återförsäljaren WIP Innovations kräver en fiberströanläggning en ekonomisk investering i storleksordningen från 300 000 kronor och uppåt. FOTO: WIP Innovation

– Rätt skött är det ett väl fungerande strömedel och det är särskilt intressant eftersom det kan ingå i ett lokalt kretslopp. Det kan ta åt sig vatten, är mjukt och behagligt och har rätt balans mellan friktion och fäste för kon, vilket ju är precis vad man är ute efter, säger han och tillägger:

– Men ur juverhälsosynpunkt så finns det en del risker att beakta . När det blir fuktigt och varmt kan fiberströ nämligen bli en form av biologisk dynamit eftersom det redan från början innehåller både Klebsiella och kolibakterier. Kort sagt så krävs riktigt bra strörutiner för att hålla celltal som mastitförekomst under kontroll.

Inte orolig

I Gamleby fungerar strörutinerna bra och celltalen håller samma nivå som tidigare.

– Jag är inte orolig, vi har inte sett någon förändring i celltal sedan bytet. Det är ju en bakterieflora som redan finns i stallet och skulle hamna i vilket strö som helst. Vi gör precis som innan, kör in 4-5 centimeter tjockt tre gånger i veckan och däremellan skrapar vi av och håller rent, säger Mathias Jonsson.

FAKTA: Riktlinjer för liggbås med fiberströ

– Använd inte gödsel från djur < 1 års ålder.

– Använd inte fiberströ till nykalvade kor eller kalvar < 6 månaders ålder.

– Kör in strö varje dag.

– Mocka och jämna till liggsängarna minst 2 ggr/dag.

– Omsätt allt strö i stallet som har kontakt med juver och spenar på 24 timmar.

– Sikta på 35 procent TS.

– Undvik alltid råvara från sjuka djur.

– Använd bara inom gården.

Källa: Växa Sverige

LÄS MER: ”Vi har halverat fallen av mastit”

Relaterade artiklar

Till toppen