Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 januari 2019

Bakterier i brunnar övertygar inte kommunerna

Tillsatsen av bakterier gör att avloppsbrunnarna inte behöver tömmas på slam. Men i brist på oberoende mätningar har Rickard Carlssons produkt svårt att bli accepterad av landets miljöinspektörer.

 Rickard Carlsson från Gislaved menar att bakterier tillsammans med natriumperkarbonat för syresättning gör att behovet av slamsugning i trekammarbrunn försvinner. Processen renar också avloppsvattnet på fosfor.
Rickard Carlsson från Gislaved menar att bakterier tillsammans med natriumperkarbonat för syresättning gör att behovet av slamsugning i trekammarbrunn försvinner. Processen renar också avloppsvattnet på fosfor. FOTO: Göran Berglund

När Land Lantbruk hösten 2016 sedan skrev om företaget Oxyg och dess bakterier för enskilda avlopp var intresset bland läsarna stort. Tre år senare står dock entreprenören Rickard Carlsson från Gislaved ändå i mångt och mycket och stampar på samma plats.

Läs mer: Bakterier i stället för slamtömning

Undantaget är hemkommunen där han nyligen belönades med ett miljöstipendium på 10 000 kronor och där cirka 25 hushåll som använder bakterierna har fått dispens från slamtömningen av sina avloppsbrunnar.

Minskar slammängden

– Produkten används också i ett minireningsverk här i trakten som betjänar 65 hushåll. Där har mängden slam minskat med 75 procent, från 165 till 40 kubikmeter per år, berättar Rickard Carlsson.

Efter Land Lantbruks artikel blev Rickard Carlsson kontaktad av intresserade personer från hela landet. När dessa väl testat bakterierna och sedan vänt sig till sin kommun i hopp om dispens har en del miljöinspektörer också hört av sig till Rickard för att få veta mer.

Vill inte lossna

– Det finns en annan, mer positiv ton numera men det vill ändå inte lossna. De flesta kommuner säger fortfarande blankt nej när folk söker dispens från slamtömningen, säger Rickard Carlsson.

Han berättar om en by i trakten av Gävle som gemensamt köper in produkten och för diskussioner med kommunen om ett undantag, likaså en grupp hushåll utanför Nynäshamn. En kvinna ligger i strid med Borås kommun där det slamtöms två gånger per år.

Ett undantag är Härnösands kommun som har gett dispens till en användare ute på en ö.

Klarat sig i fyra år

– Alla kunder söker inte dispens från slamtömningen utan en del använder det i första hand för att åtgärda dålig lukt eller att infiltreringsbädden är igensatt, förklarar Rickard Carlsson.

I Gislaved finns det användare som inte har slamtömt på tre–fyra år. Det ganska mjuka ”locket” i första kammaren håller sig en dryg decimeter tjockt och vattnet som går ut från den tredje kammaren är mer eller mindre klart.

”Tycks fungera i praktiken”

– Det tycks fungera i praktiken. Det som saknas är forskning om vad som går in och ut från brunnen. Jag tycker att det borde vara något för våra universitet att titta på, kanske i form av examensarbete. Det är trots allt inte så komplicerade mätningar, säger miljöingenjör Gunnar Gustavsson på Gislaveds kommun.

Fakta: Syresätter och dödar farliga bakterier

Natriumperkarbonat syresätter vattnet och ombildas då till natriumperoxid som i sin tur dödar bland annat e-kolibakterierna i avloppsvattnet.

Efter nästa kemiska reaktion bildas natriumkarbonat, sedan bikarbonat och till slut natriumklorid, alltså vanligt salt.

Syresättningen tar bort den dåliga lukten.

Fosforn i urinen kommer ut i form av fosfat. Den binds upp i bakterierna som organisk fosfor och fungerar som ett bränsle för deras celler. Därigenom reduceras samtidigt fosforhalten i avloppsvattnet.

Gunnar Gustavsson påpekar att det å andra sidan inte heller görs några mätningar på de brunnar som slamsugs och vilka halter av kolibakterier, kväve och fosfor som dessa släpper ut.

Undersökning saknas

Dilemmat för Rickard Carlsson har hela tiden varit att företaget inte har råd att på egen hand bekosta de undersökningar som krävs. Han har utan framgång försökt intressera personer på olika institutioner, till exempel statliga forskningsinstitutet Rise.

– På Rise säger man bland annat att det inte finns någon utarbetad modell för hur en test ska utföras. Men jag tycker inte att det borde vara så svårt att göra en test över tid på exempelvis 50 brunnar, säger Rickard Carlsson.

Kan spara på miljön

När han fick miljöstipendiet lyfte kommunen fram den positiva miljöpåverkan som Rickards metod kan innebära. En enda slamtömning motsvarar enligt en rapport från dåvarande JTI utsläpp på 20–30 kilo koldioxid och då räknas inte eventuell efterbehandling på reningsverk in.

Utsläppsmängden per brunn kan ställas i relation till de runt 600 000 brunnar i hela landet som i dag slamtöms.

”Känns som hyckleri”

Samtidigt är Rickard Carlsson medveten om att det finns företag som har starka ekonomiska intressen av att nuvarande ordningen med slamtömning fortsätter som tidigare.

– Men det känns som hyckleri när man får läsa om kommuner, främst i Norrland, som först slamtömmer för att sedan köra och hälla ut skiten i stora laguner i skogen. Bara i Västernorrlands län finns ett 30-tal sådana laguner, säger han.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen