Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 januari 2014

Bekämpningsmedel misstänks döda bin

Pollinerare får i sig kemikalierester från vårrapsbekämpning – i halter som kan vara skadliga. Det visar de första delresultaten från det världsunika forskningsprojekt som genomfördes i Sydsverige i somras.

Under forskningsprojektet i somras spelade Land Lantbruks reporter Anna Nilsson bland annat in ett poddinslag tillsammans med forskarna. Det hittar du på vår podcastsida: www.lantbruk.com/podcast
Bild 1/2Under forskningsprojektet i somras spelade Land Lantbruks reporter Anna Nilsson bland annat in ett poddinslag tillsammans med forskarna. Det hittar du på vår podcastsida: www.lantbruk.com/podcast FOTO: Albin Andersson
Under forskningsprojektet fick humlor små chip för att forskarna skulle kunna registrera aktiviteten i kupa och fält.
Bild 2/2Under forskningsprojektet fick humlor små chip för att forskarna skulle kunna registrera aktiviteten i kupa och fält. FOTO: Albin Andersson

Humlor och bin som inte hittar hem till kupan eller försvagas så att de inte överlever vintern. Det kan bli effekterna när pollinerarna får i sig bekämpningsmedel som är avsedda för skadegörare i vårraps.

I somras genomfördes ett världsunikt fältförsök där svenska forskare ska gå till botten med hur neonikotinoiden klotianidin påverkar pollinerare i fält. I Sverige används substansen framförallt för att beta vårrapsutsäde mot jordloppa.

– Resultaten visar att humlor och bin får i sig låga halter av klotianidin. Men om det här har någon effekt kan vi inte säga förrän försöket är klart, säger Thorsten Rahbek-Pedersen på Jordbruksverket, som leder projektet.

Studier i laboratorium har visat att även låga koncentrationer av neonikotinoider kan påverka pollinerarna negativt. Det kan leda till försämrad orienteringsförmåga eller kopplas till andar sjukdomar. Men resultaten har tidigare inte testats i ett storskaligt fältförsök.

I den svenska studien ingick 16 vårrapsfält, hälften sådda med betat utsäde, hälften med obetat. Fälten parades ihop efter liknande geografiska förutsättningar och fanns i Skåne, Blekinge och Halland. Vårrapsen bestod av samma sort, utsädesparti och betades på samma anläggning för att ge så liknande förutsättningar som möjligt. Även bisamhällena har varit så genetiskt lika som möjligt och har fått samma behandling. Sammanlagt placerades 96 bisamhällen samt humlesamhällen och solitärbin ut bredvid fälten. Forskarna har under odlingssäsongen kartlagt humlornas aktivitet i fält bland annat genom att utrusta dem med ett chip som registrerar hur ofta humlorna flyger in i sin kupa och ifall de hittar tillbaka.

En av de viktigaste uppgifterna saknas dock innan några långtgående slutsatser kan dras: Hur bina överlever vintern.

– Vi har förutsättningar för att kunna dra slutsatser och forskarna i projektet har gjort ett bra försöksupplägg.

Men det är inte slut än, vi kommer att följa upp det under 2014, säger Thorsten Rahbek-Pedersen.

Årets växtodlingssäsong blir den första efter att EU-kommissionen stoppat all användning av neonikotinoider i blommande gröda under två år. Under tiden ska forskare undersöka ifall substanserna kan ligga bakom massdöd av bin och humlor.

 

Ett reportage från forskningsprojektet kan du lyssna på i Lantbrukspodden avsnitt 7.

Fakta: Projekt om nya beredskapsplaner och neonikotinoider

Forskningsprojektet utförs av forskare vid Lunds universitet och sker i samarbete med Biodlingsföretagarna, Sveriges Biodlares Riksförbund och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare under ledning av Jordbruksverket. Det finansieras av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.
Projektet ska vara klart den 31 december 2014. 

Relaterade artiklar

Till toppen