Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 6 december

Rivning stoppas inte av kulturhistoriska värden

JÄRLE

Naturvårdsverket och länsstyrelsen Örebro vill riva en ­fördämning som har funnits i Nora sedan Gustav Vasas tid. Kritiker menar att kulturmiljöer med historiska värden ­väger lätt när dammar ska rivas av miljöskäl.

 Järle Kvarn är en del av en kulturmiljö som ända sedan medeltiden kretsat kring uppdämt vatten.
Järle Kvarn är en del av en kulturmiljö som ända sedan medeltiden kretsat kring uppdämt vatten. FOTO: Göran Berglund

Järle Kvarn i södra delen av Nora kommun är en del av den tidiga svenska järntillverkningen från 1200-talet med vattenkraft och mas­ugn. Platser längs Järleån bär namn som Masbo, Smedskasernen och Östanbergshyttan.

Här vill nu Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Örebro riva bort en fördämning som funnits sedan Gustav Vasas tid. Ingen kan i dag säga hur mycket utrivningen kommer att sänka vattenståndet uppströms i ån.

 Kvarndammens kraftverk var i drift fram till 2017. Peder Fries hade planer på att utöka elproduktionen.
Kvarndammens kraftverk var i drift fram till 2017. Peder Fries hade planer på att utöka elproduktionen. FOTO: Privat

Skrotade planer

Kvarndammen ingår i ett natur- och kulturreservat och ägs sedan 1976 av Naturvårdsverket. Fram till för ett år sedan var kraftverket i kvarnbyggnaden fortfarande i drift och arrendatorn Peder Fries hade planer på att installera ytterligare en turbin.

– Det skulle ha gett en produktion på 350 000 kilowattimmar vilket hade räckt för att försörja byn här intill med elström. Men bara en tredjedel av vattnet leds genom turbinen, resten strömmar fritt, berättar Peder Fries.

”Partiell rivning”

Hösten 2014 blev han uppsagd och tre år senare stängdes produktionen. Naturvårdsverket hänvisade i sitt beslut till EUs vattendirektiv för att främja biologisk mångfald, i första hand öring och flodpärlmussla.

– Det är svårt att bygga en bra fiskväg och den skulle i så fall orsaka stora ingrepp i kulturmiljön. Sedan rör det sig om en partiell rivning eftersom den fasta tröskeln som dammluckorna vilar mot ska finnas kvar, säger Björn Tengelin på Norconsult som utför arbetet på Naturvårdsverkets uppdrag.

 Den månghundraåriga miljön kring Järle kvarndamm är hotad av länsstyrelsen Örebros utrivningsplaner.
Den månghundraåriga miljön kring Järle kvarndamm är hotad av länsstyrelsen Örebros utrivningsplaner. FOTO: Göran Berglund

”Ändå ingen fisk”

Pelle Führ var tidigare vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen Örebro och tycker att det som pågår i Järle är ”totalt osannolikt”.

– Jag skulle kunna förstå resonemanget om Järle låg vid kusten men efter Järle är det en massa kraftverk innan man är på Mälarens nivå. Det är ändå ingen fisk som kommer förbi, säger Pelle Führ.

Överlevande öringar

Björn Tengelin på Norconsult menar att det ändå finns ett värde i att öringen får en något längre sträcka att vandra. Det rör sig om en ursprunglig öringstam som trots alla dammar ändå lyckats överleva i hundratals år.

 En tredjedel av vattnet som strömmar förbi Järle kvarndamm har letts genom turbinen.
En tredjedel av vattnet som strömmar förbi Järle kvarndamm har letts genom turbinen. FOTO: Göran Berglund

Det finns en omfattande utredning om hur utrivningen ska gå till och efter avslutat samråd pågår nu arbete med en miljökonsekvensbeskrivning.

– Jag har full förståelse för att de närboende reagerar starkt. Men även om vattenspegeln och fallen försvinner kommer vattenledarna, kraftverksbyggnaden och kvarnen att finnas kvar, säger Björn Tengelin.

Lokalt motstånd

Planerna möter motstånd från lokalbefolkningen, eniga kommunpolitiker i Nora och kulturminnesvården och Nora Biologiska Förening. Örebro länsmuseum tillhör dem som skickat in yttranden i hopp om att få Järle Kvarn klassad som statligt byggnadsminne.

 Birgitta Johansen, chef för Örebro länsmuseum.
Birgitta Johansen, chef för Örebro länsmuseum. FOTO: Per Torgen

– Detta är förmodligen ett av de äldsta bergslagen i landet. Staten hade till och med planer på att grunda en stad här och bygga kanaler för att skeppa ut järnet, berättar länsmuseichef Birgitta Johansen.

”Återställa till vad?”

Hon menar att statens sätt att arbeta inte balanserar kulturvärden mot naturvård och att det i slutänden är fråga om vilka resurser som rikspolitikerna har tilldelat de olika verksamheterna.

– Naturvården är besjälad av att återställa – frågan är till vad? Hela det ekosystem som råder i vattnet bygger ju på regleringen. Här tänker man inte längre än näsan räcker, anser Birgitta Johansen.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen