Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 oktober

Biokol har bäst effekt på utarmad jord

Intresset för biokol som kolsänka har ökat de senaste åren. Men att göra biokol är inte alltid det bästa alternativet ur klimatsynpunkt.

FOTO: Skånefrö

Träkol användes förmodligen som jordförbättringsmedel i Amazonas redan för flera tusen år sedan. För drygt ett decennium sedan började forskare intressera sig för biokol som en potentiell kolsänka för växthusgaser genom stabil lagring av kol i marken. Biokol kan ha halveringstider på över tusen år. Nu forskas det på många olika områden inom biokol.

– Det handlar om effekter på växtligheten i odling, men också på mikroliv, hur det påverkar växtsjukdomar och förorenad mark, hur biokol kan binda föroreningar så att de inte går vidare till vatten eller växter, säger Cecilia Sundberg, forskare på KTH.

Kan öka jordens bördighet

Man studerar även hur framställningen kan ske för att få biokol med specifika egenskaper.

Forskningen visar att biokol kan öka jordens bördighet och göra vatten och näring mer tillgängligt för växten.

– Biokol är väldigt poröst med många små porer. Det har en stor yta som kan interagera med vatten och andra markpartiklar och mikroorganismer i marken. Några huvudeffekter av biokol i marken är att det oftast är pH-höjande och att det kan hålla vatten så att jordens vattenhållande förmåga förbättras. Det kan också hålla näring så att den inte lakas ut, säger Cecilia Sundberg.

Inte säkert att det är klimatsmartast

Störst effekt verkar biokol ha på utarmade jordar. I Sverige är det framför allt i parker och villaträdgårdar som biokol används idag. I Stockholms stad används biokol vid trädplantering i stadsmiljö. Staden framställer också egen biokol av trädgårdsavfall.

Cecilia Sundberg arbetar med att beräkna biokolets klimatpåverkan på ett system som helhet. Så här långt kan hon konstatera att biokol är en tydlig kolsänka i ett fossilfritt energisystem. Men i ett system där tillgången till biobränsle är begränsad och den alternativa energiframställningen kommer ur fossilt bränsle är det inte säkert att det är bättre ur klimatsynpunkt att göra biokol av biobränslet.

– Om man gör biokol i stället för att utvinna energi så blir det en avvägning mellan att ersätta fossila bränslen med bioenergi eller att göra biokol. Då är det inte självklart att det är bättre att göra biokol, säger Cecilia Sundberg.

”Behövs som kolsänka på sikt”

Men hon tror på att det finns en framtid för biokol.

– Det behövs som kolsänka på sikt och det finns massor med möjligheter där det kan göra nytta på olika sätt. Sedan behöver vi hitta rätt system, med rätt biomassa, rätt omvandlingsprocess och rätt användning.

LÄS MER: Utsädesföretaget satsar på biokolLÄS MER: Byggde biokolspanna för att förbättra jordmånen (LRF Premium)

Fakta biokol

Biokol är förkolnad biomassa, till exempel träkol, som framställts genom pyrolys och som används i odling. Pyrolys innebär att organiskt material hettas upp under begränsad syretillförsel och förkolnas. Pyrolys skiljer sig från förbränning med fri syretillförsel då det bildas aska i stället för kol och att kolet avgår som koldioxid.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen