Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 25 september 2019

Blåklintens tillbaka som problemogräs

Från att vara ett relativt ovanligt ogräs har blåklinten i år formligen exploderat hos många lantbrukare på både östra och västra sidan om Vättern.

 Leif Johnsson (Växtskyddscentralen), och rådgivarena Anna Larsson och Per Axelsson på Lovanggruppen tittar på blåklintsexplosionen i ett rapsfält hos Joakim Nordenhet (till höger) på Ljungs Säteri i Östergötland.
Leif Johnsson (Växtskyddscentralen), och rådgivarena Anna Larsson och Per Axelsson på Lovanggruppen tittar på blåklintsexplosionen i ett rapsfält hos Joakim Nordenhet (till höger) på Ljungs Säteri i Östergötland. FOTO: Anna Ellström

Enligt växtodlingsrådgivaren Per Axelsson på Lovanggruppen fanns blåklinten för 10-15 år sedan i omkring 10 procent av de östgötska spannmålsfälten.

– Idag är det nästan svårt att hitta gårdar som inte har den, säger hans kollega Anna Larsson.

Väntat på att explodera

Med i samtalet hemma hos lantbrukaren Joakim Nordenhed på Ljungs Säteri är även Leif Johansson, ogräsrådgivare på Växtskyddscentralen. Han tror att intensiv höstsädesodling, i kombination med att fenoxisyrorna försvann för tio år sedan, ligger bakom blåklintens ökningar. Fröbankerna har kunnat växa rejält och invänta rätt tillfälle att explodera.

– Och i år kom det. Det kalla vädret i maj gav ibland dålig bekämpningseffekt och att det fanns gott om kväve efter 2018 års torka har gynnat blåklinten, säger Leif Johansson.

 Anna Larsson, växtodlingsrådgivare på Lovanggruppen, pillar upp en av de små plantorna och konstaterar att den redan nu har en förvånansvärt kraftig rot. Det, tillsammans med förmågan att gro från stort djup, gör blåklinten svår att ogräsharva bort.
Anna Larsson, växtodlingsrådgivare på Lovanggruppen, pillar upp en av de små plantorna och konstaterar att den redan nu har en förvånansvärt kraftig rot. Det, tillsammans med förmågan att gro från stort djup, gör blåklinten svår att ogräsharva bort. FOTO: Anna Ellström

”Plötsligt alldeles blått”

I ett av Joakim Nordenheds höstrapsfält kryllar det av blåklintsplantor.

– Jag har aldrig haft blåklint här tidigare, inte heller 2017 när jag la fältet i eko-karens med vitklöverfröodling som gav dålig skörd. Men i förra årets vete var det plötsligt alldeles blått, säger han.

– Det måste ha funnits en stor fröbank från din konventionella odling, säger Anna Larsson.

 Här var vetet så blått förra året att bröllopspar från Ljungs kyrka valde att låta sig fotograferas här, säger Joakim Nordenhed, lantbrukare på Ljungs Säteri.
Här var vetet så blått förra året att bröllopspar från Ljungs kyrka valde att låta sig fotograferas här, säger Joakim Nordenhed, lantbrukare på Ljungs Säteri. FOTO: Anna Ellström

Bekämpa kemiskt

Joakim valde att ta åkern ur eko-produktion, plöjde den och lyckades med bekämpningen i årets vete. Men fröbanken räcker uppenbarligen till för ytterligare en blåklintsexplosion. Att höstbekämpa blåklint kemiskt i höstraps är inte svårt. I höstsådd spannmål är däremot effekten bara omkring 50 procent, men Växtskyddscentralen rekommenderar ändå att göra det, så att plantorna försvagas och effekten av vårbekämpningen blir större.

 Växtodlingsrågivaren Anna Larsson på Lovanggruppen vet en gård som alltid legat lågt i kvävegivor och noterade i höstas att de hade mindre blåklint än andra.
Växtodlingsrågivaren Anna Larsson på Lovanggruppen vet en gård som alltid legat lågt i kvävegivor och noterade i höstas att de hade mindre blåklint än andra. FOTO: Anna Ellström

Fakta: Blåklintens ogräsbiologi

Kan förekomma i hela landet oavsett jordart och pH. Kvävegynnad.

Kan gro både vår och höst ner till 10 centimeters djup.

Blir besvärligast i höstsådda grödor. Ju senare man sår på hösten, desto sämre blir plantornas övervintringsförmåga. Missgynnas av långliggande vall.

Varje planta kan bilda hundratals frön, som är relativt stora och tunga, går lätt att rensa bort och inte sprids särskilt långt med vinden. De överlever inte passage genom en djurmage eller lagring av gödsel, men om de plöjs ner kan grobarheten bevaras i flera år och fröna gro när de förs upp till ytan igen.

Dålig effekt

Men här finns motstridiga mål.

– För att förhindra läckage till ytvatten driver Jordbruksverket en kampanj om att anpassa doserna av diflufenikan. Men om blåklinten hunnit växa sig stor kan effekten bli väldigt dålig vid låga doser, säger Leif Johansson.

 Fröbanken har på sina håll vuxit sig så stor att blåklinten kan fullkomligt dominera växtligheten.
Fröbanken har på sina håll vuxit sig så stor att blåklinten kan fullkomligt dominera växtligheten. FOTO: Anna Ellström

Svårt i ekoodling

I ekologisk odling menar rådgivarna att blåklintsproblem kan vara svåra att bli av med. Växtens biologi gör att den klarar både harvning, hackning och klippning med ogrässkärare. Rådgivaren Per Axelsson tror inte ens att tvååriga vallar fungerar effektivt mot blåklinten.

 Per Axelsson, rådgivare på Lovanggruppen, tror att ensidiga växtföljder ligger bakom ökningen av blåklint.
Per Axelsson, rådgivare på Lovanggruppen, tror att ensidiga växtföljder ligger bakom ökningen av blåklint. FOTO: Anna Ellström

– Fröna verkar ha en förmåga att invänta rätt förutsättningar. Det krävs nog minst en femårig vall för att få bort den, säger han.

Framöver tänker Joakim Nordenhed delvis ändra strategi i ekoodlingen.

– Jag kommer satsa på mer vårsäd med ogräsharvning, säger han.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen