Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 september

Blommande fältkanter lockar tillbaka humlorna

TISBY, FJÄRDHUNDRA.

Under sommaren har surret från en mängd humlor åter hörts kring Tisby gård. Så ska det låta på en åker, tycker Urban Brunsberg som i våras sådde remsor av blommande örter på tre hektar mark för att locka fler pollinerare till spannmålsslätten i Enköping

 Den gula sötväpplingen, rödklövern och käringtanden lockar pollinerarna med sin nektar.
Den gula sötväpplingen, rödklövern och käringtanden lockar pollinerarna med sin nektar. FOTO: Gunilla Ander

– Det är en tillfredställelse att försöka hjälpa naturen och se till att det finns förutsättningar för insekterna, säger Urban som har produktion av hästfoder som basen i sitt företag.

Unikt projekt för mångfald

För andra året deltar Urban i ett unikt projekt som Odling i balans driver för att testa hur blommande örter och grässorter kan skapa större variation och bidra med en rad nyttor i kanten av odlad mark. Samzoner kallas de remsor som ett tjugotal gårdar har sått för att främja den biologiska mångfalden med fler insekter, fåglar och annat fältvilt eller för att skydda marken från läckage av fosfor och andra näringsämnen.

Fakta: Urban och Ronae Brunsbergs produktion:

· Urban Brunsberg och hustrun Ronae driver lantbruk och butik i Långtora i Enköpings kommun.

· ”Brunsbergs Foder & Strö” säljer hösilage i olika balstorlekar. Huvudprodukten heter HorseHage.

· Totalt odlas 650 hektar mark, varav hälften är vall för i huvudsak hästfoder, men även foder för nötkreatur. På den andra halvan av arealen odlas höstvete, maltkorn, grynhavre/barnmatshavre, ärter, råg och höstraps.

· Den arrenderade gården Tisby i Fjärdhundra med 168 hektar åker ingår i samzonsprojektet.

· Företaget har 90 kalvande dikor och föder upp kalvar till slakt. Totalt cirka 250 djur.

Urban arrenderar Tisby gård som är en av pilotgårdarna i Odling i balans, och under projektet har han särskilt haft ögonen på insektslivet. Fyra olika blandningar med örter och gräs har han sått på lika många kantremsor för att vidga kunskapen om vilka sorter och metoder som fungerar bäst för att skapa husrum och föda åt pollinerare.

Festmåltid av nektar

Land Lantbruk kommer på besök i juli, mitt i pollineringssäsongen.

Det är en riktig festmåltid av nektar som Urban har dukat upp på det blomstrande långbord som löper längs flera kilometer åkerkant. Och att de bevingade gästerna har lockats hit hör man på det uppskattande surret från den zon som vi först besöker och där örterna är fleråriga.

 Urban Brunsberg vid balar av hästfoder som just plastats in för att säljas via hans och hustrun Ronaes gårdbutik.
Urban Brunsberg vid balar av hästfoder som just plastats in för att säljas via hans och hustrun Ronaes gårdbutik. FOTO: Gunilla Ander

Humlor var sällsynta

Under rätt lång tid var både humlor och andra pollinerare mer sällsynta på Tisby, berättar Urban.

– För några år sedan var det ganska dött då man gick ut i grödan. Då odlade vi ända ut i kanterna och det blir ju lätt lite ensidigt med bara spannmål på nästan hela slätten, förutom någon ärtåker.

Örtzonen är en sensation även för de mänskliga sinnena. Blomdoften tränger fram och färgerna exploderar.

300 meter som blomstrar

Den ståtligt växande gula sötväpplingen når Urban ändå upp till midjan då han banar vägen ut i den täta blomstervegetationen. Just denna zon utgör en 300 meter lång och 20 meter bred gyllene ram kring den ännu gröna spannmålen intill.

Fakta: Fröblandning i Urbans fleråriga samzon

Till en hektar behövs:

5 kg honungsört

2 kg perserklöver

0,5 kg tidig rödklöver

0,5 kg sen rödklöver

1 kg alsikeklöver

1 kg vitklöver

1 kg käringtand

1 kg gul sötväppling

1 kg kummin

1 kg cikoria

2,5 kg ängssvingel

2,5 kg rödsvingel

Under kantremsans gula tak växer flera örter och gräs av olika höjd som har hunnit olika långt mot blomning. Vi ser blålila honungsört, gul käringtand, ljusblå cikoria, vit kummin och så rödklöver. Att det finns en variation av örter och gräs är avgörande för att insekternas föda ska räcka under hela pollineringssäsongen, betonar Urban.

Pollinerarna är tillbaka

I denna blomsterdjungel får vi skåda insekter i full färd med att söka nektar och sprida pollen. Inte minst humlor. Denna dag med rödklövern som särskild favorit, tycks det.

– När det blommar som mest så är det mycket bin och humlor. Det är precis som när vi långt tidigare, för 30 år sedan, odlade klöverfrö. Då kunde man också gå ut och få den där känslan att oj, vad med humlor det är.

 Käringtanden ingår i den fleråriga samzonen på Tisby gård.
Käringtanden ingår i den fleråriga samzonen på Tisby gård. FOTO: Gunilla Ander
 Rödklöver och honungsört i den fleråriga samzonen på Tisby gård.
Rödklöver och honungsört i den fleråriga samzonen på Tisby gård. FOTO: Gunilla Ander

Vi far vidare till en ettårig samzon med lite färre sorter. Här har växterna inte kommit lika långt, men snart ska honungsörten avteckna sig som en vackert blålila 400 meter lång remsa längs havrefältet.

FN-larm om förlust av arter

På färden mellan Urbans fyra samzoner talar vi om rapporten som i våras kom från FNs mångfaldspanel och som slog larm om hoten mot världens arter av växter och djur. Det intensiva jordbruket pekades ut som en av orsakerna. En nyhet som även belyste det faktum att samzonsprojektet ligger rätt i tiden.

– Man pratar ju mycket om monokultur inom jordbruket. Jämför man med många andra länder så är det inte så farligt i Sverige. Men även här har ju förutsättningarna försämrats för pollinerare, konstaterar Urban.

Satte ut bisamhällen

Då han för länge sedan bedrev kommersiell odling av klöverfrö kunde han dra egen direkt nytta av att ha många pollinerare i fält. För klöverfrönas skull satte Urban även ut bisamhällen på åkrarna.

Fakta: Samzoner med helhetsgrepp

· Projektet SamZon är ett EU-finansierat så kallat EIP-agri innovationsprojekt. Det tar ett helhetsgrepp kring användningen av fältkanter.

· Målet är att skapa koncept för att så effektivt som möjligt skydda miljön och främja en rad ekosystemtjänster.

· Erfarenheterna från 2018 och 2019 års odlingar av olika fröblandningar ska nu samlas ihop för att bli en kunskapsbas för fler. Även under 2020 kommer vissa testodlingar att genomföras.

· Grunden är för projektet är MISTRAS kunskapsinventering om skyddszoner. Bland många samarbetspartners finns Lantmännen, HS och SLU. Jordbruksverket ingår i en referensgrupp.

Så tydligt märks inte längre pollinerarnas insats på merparten av de grödor som Urban odlar. Inte nu när företaget har styrt mot produktion av hästfoder med stor odling av gräsarterna timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs.

Var sak på sin plats

Men att odla blommor för pollinerarnas skull skänker ändå Urban en inre tillfredsställelse.

– Det känns på något sätt bra när insekterna nu är tillbaka. Det är därför man gör det. Och det är trevligt med en varierande växtlighet

Blommor i alla ära, men var sak på sin plats, vill Urban lägga till. Det har att göra med hans grundsyn som lantbrukare.

– En bra gröda ska vara fin och ren, av bra kvalitet och där ska inte finnas mycket ogräs. Det är bättre att ha den biologiska variationen i samzonen än i själva åkern.

 Cikoria i den fleråriga samzonen på Tisby gård.
Cikoria i den fleråriga samzonen på Tisby gård. FOTO: Gunilla Ander
 Vitklöver och honungsört.
Vitklöver och honungsört. FOTO: Gunilla Ander

Planerar att fortsätta

Nu efter två år ska hans erfarenheter av att testodla samzoner bli en del av projektets kunskapsbas. Men Urban har fått blodad tand och vill fortsätta.

– Jag har som avsikt att fortsätta att anlägga samzoner. Det har inte varit så svårt och jag kommer säkert att prova andra fröblandningar om det föreslås. Vi får se.

Fakta: Odling i balans.

Odling i balans startades 1991 som ett organ föra att föra nya idéer om ekonomiskt och ekologiskt hållbart jordbruk från skrivbordet till försök och ut i praktiken.

De 17 anslutna pilotgårdarna går i bräschen genom att minska odlingens påverkan på miljön och söka vägen mot ett resurssnålt jordbruk med god ekonomi. I samzons-projektet deltar även andra gårdar.

Läs mer: Svenska bönder kan rädda den biologiska mångfalden.Små åkrar bra för mångfalden

Relaterade artiklar

Till toppen