Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 7 april 2018

Branden i Ljungby tog både djur och ladugård

LJUNGBY.

Klockan fyra på morgonen den 30 januari 2017 vaknade Christer Johansson av en ljudlig smäll. Ladugården med 67 djur var övertänd. Det enda som gick att rädda var en bit vägg med elskåp. Allt annat brann ner.

 Trots att Räddningstjänsten var på plats efter tre minuter gick ingenting att rädda. Ladugården blev snabbt övertänd.
Trots att Räddningstjänsten var på plats efter tre minuter gick ingenting att rädda. Ladugården blev snabbt övertänd. FOTO: Privat

Smällarna kom från takplattor som sprack och ett gnistregn blåste över vägen när Christer Johansson kom ut på gårdsplanen. Räddningstjänsten var på plats inom några få minuter, men varken djur eller ladugård gick att rädda.

– En tröst är att djuren var alldeles lugna, de somnade troligen av rökgaserna, säger han ett drygt år senare.

En gnista tillräckligt

Vad som orsakade branden är oklart, men ladugården var en träbyggnad från 1860-talet och på loftet fanns hö och halm. En gnista kan ha räckt för att sätta fyr.

– Det var på loftet det brann när jag kom ut, men sedan gick det snabbt när rökgaserna fattade eld. Man kan ju fundera på om det varit ett elfel som startat branden, men det blir bara spekulation.

 Christer Johansson Trots att Räddningstjänsten var på plats efter tre minuter gick ingenting att rädda. Ladugården blev snabbt övertänd.
Christer Johansson Trots att Räddningstjänsten var på plats efter tre minuter gick ingenting att rädda. Ladugården blev snabbt övertänd. FOTO: Anders Ingvarsson

”Hade de försäkringar man ska ha”

För räddningstjänsten handlade det mest om att se till att inte andra byggnader fattade eld. Mitt i katastrofen hade Christer Johansson tur för under hösten hade han haft en genomgång med försäkringsbolaget. Ladugården var fullförsäkrad och han hade även en försäkring som täcker för produktionsbortfallet under den tid han inte kan leverera mjölk.

– Samarbetet med försäkringsbolaget har fungerat perfekt och jag hade de försäkringar man ska ha på ett lantbruk, säger han.

Men 38 år gammal stod han plötsligt i valet mellan att sluta som mjölkbonde eller att bygga nytt.

– Jag hade aldrig funderat på att bygga nytt. Jag hade 31 mjölkande kor plus rekryteringsdjur och trivdes bra med jobbet, även om ladugården var gammal. Skulle jag driva gården vidare var det med mjölkproduktion, så vid midsommar hade jag ritningarna på ett nybygge klara.

 Det enda som finns kvar efter branden är en bit vägg med elskåp.
Det enda som finns kvar efter branden är en bit vägg med elskåp. FOTO: Anders Ingvarsson

Första korna på plats

Försäkringen täcker drygt 5 av de 13 miljoner kronor nybygget kostar och nu i veckan flyttade de första korna in.

– När allt är klart ska jag ha runt 70 mjölkande kor och jag har möjlighet att ha över 90 mjölkande, säger han när han visar runt veckan före påsk i nya stallet där mjölkroboten är på plats och Ulrik Elmersson från DeLaval trimmat in fodervagnen.

– Nu är det bara att köra igång, sedan kan vi fintrimma det sista när korna flyttat in, säger Ulrik.

Branden blev ett hårt slag för Christer Johansson, men samtidigt står han bättre rustad för framtiden med ett modernt stall med bra arbetsmiljö. Brandsäkerheten är maximal. Han har satt in vattenslangar som snabbt ska kunna kopplas på om olyckan är framme och framför allt är själva byggnaden brandsäker.

FAKTA: Össlöv södergård

Ägare: Christer Johansson.

Produktion: 70 mjölkande kor, plus rekryteringsdjur.

Areal: 78 hektar åkermark inklusive arrenden, varav 10 hektar är nyodling på tidigare skogsmark.

13 hektar bete. 80 hektar skog.

”Ska mycket till om det ska brinna”

– Här är brandväggar mellan stall och andra avdelningar. Det är cement och plåt och det ska mycket till om det ska brinna. Enbart genom att uppfylla lagens krav är det en oerhört säker byggnad, säger Christer Johansson, som kort efter branden berättade på ett välbesökt möte, arrangerat av LRF och Räddningstjänsten, om det han varit med om.

 I veckan flyttade de första 43 korna in nya stallet och kunde börja klia sig på sprillans nya ryggkliaren. Christer Johansson tog efter branden snabbt beslutet att fortsätta som mjölkbonde.
I veckan flyttade de första 43 korna in nya stallet och kunde börja klia sig på sprillans nya ryggkliaren. Christer Johansson tog efter branden snabbt beslutet att fortsätta som mjölkbonde. FOTO: Anders Ingvarsson

I lokaltidningens reportage från mötet talar Räddningstjänsten om ett föredömligt agerande. Christer hade larmat det första han gjorde och sedan övervägt att rädda djuren. Men han valde att avstå – något man menar var rätt beslut.

– Riskerna var för stora. Dels att gå in i byggnaden, men också att ha kor och tjurar springande här och kanske ut på vägen.

”Känns tryggt med brandväggar”

Utifrån dina egna erfarenheter, har du några råd att ge när det gäller att minska risken för bränder i lantbruket?

– Egentligen inte. Har man en gammal ladugård i trä är det en risk i sig. Kanske kunde jag ha haft fler brandvarnare, men jag är inte säker på att det hade hjälpt. Börjar det brinna går det snabbt. I fortsättningen känns det tryggt att ha brandväggar mellan djur och halmförvaring.

 Christer Johansson hade inte en tanke på att bygga nytt innan branden. Men nu är nya kostallet på plats - med brandväggar och hög säkerhet.
Christer Johansson hade inte en tanke på att bygga nytt innan branden. Men nu är nya kostallet på plats - med brandväggar och hög säkerhet. FOTO: Anders Ingvarsson

LÄS MER: Byggnaden helt övertänd – gick inte att räddaPREMIUM: Branden förändrade livet på gården för alltid

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen