Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 april 2015

Bucht behöver betande bock

Finnes: Getintressent med faiblesse för gamla får- och getraser. Sökes: Lappgetsbock med god MV-status.

Karl-Ragnar Bucht med sin kastrerade lappgetsbock Felix.
Bild 1/2Karl-Ragnar Bucht med sin kastrerade lappgetsbock Felix. FOTO: Ann Lindén
Geten Felix är en lappget som är en ovanlig ras men han är också kastrerad. Nu behöver Karl-Ragnar Bucht en ny lappget som han kan avla på.
Bild 2/2Geten Felix är en lappget som är en ovanlig ras men han är också kastrerad. Nu behöver Karl-Ragnar Bucht en ny lappget som han kan avla på. FOTO: Ann Lindén

I byn Karungi norr om Haparanda bor inte bara landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Där bor även hans storebror Carl-Ragnar som sedan några år tillbaka har en besättning med hälsingefår och lappgetter.

– Intresset är att bevara gamla lantraser, berättar Carl-Ragnar Bucht som står i begrepp att utöka djurantalet för att klara av att beta strandängarna ner mot Torne älv som snart ska restaureras.

Kastrerades efter inavelsrisk

Främst blir det då hälsingefåren som får bre ut sig. För med lappgetterna har Karl-Ragnar Bucht ett problem. I stallet står bocken Felix som kastrerats för att inte orsaka inavel. Och nu söker Carl-Ragnar Bucht en ny bock som kan föryngra besättningen.

Problemet är bara att det är svårt att hitta en bock med samma maedi visna-status som resten av besättningen. Karl-Ragnar Bucht har MV2-status och kliver snart upp på den högsta nivån MV3. Det innebär att han inte får ta emot djur från besättningar med lägre status utan att själv halka ner.

– Men det är inte så många getbesättningar som är med i programmet, konstaterar Carl-Ragnar Bucht.

Anledningen till det är för allmogegetterna risken att förlora genmaterial om besättningar slås ut om något djur testar positivt för sjukdomen maedi visna. Därmed blir det svårt för den som vill ha sina får med i MV-programmet att samtidigt hålla allmogegetter.

– Man måste nästan välja. Vi har några genbanker som har valt att istället hålla fåren utanför MV-programmet, det är ju också lagligt, säger AnnJessica Ericsson som är genbanksansvarig för lappgeten hos Föreningen Allmogegeten .

Kan finnas i djurparker

De djurparker som har lappgetter, är dock anslutna till MV-programmet och AnnJessica Ericsson råder Karl-Ragnar Bucht att söka en bock hos dem.

För nya lappgetskillingar är det stort behov av.

– Det är absolut den mest hotade getrasen vi har i Sverige i dag, säger AnnJessica Ericsson.

Har du en lappget som kan passa för avel? Hör av dig till oss: red@landlantbruk.se

Fakta: Lappget

  • Lappgeten hittades år 2001 efter många års letande i kyrkstaden Fatmomakke utanför Vilhelmina.
  • Fem individer räddades undan slakt. Några år senare hittades ytterligare en besättning i Vilhelmina där två av sju individer kunde användas till att föra rasen vidare.
  • Lappgeten har sitt ursprung i den samiska kulturen där de hölls för mjölk under sommaren. När samerna drev sina renar ner till skogsbygden hyste de in getterna hos nybyggare i Fatmomakke över vintern och hämtade sedan upp dem följande vår.
  • Uppgörelsen var lönsam för båda parter. Samerna fick mjölk över sommaren och nybyggarna fick betalt för tjänsten i form av renkött.
  • I dag finns 220 lappgetter plus vårens killingar i Sverige.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen