Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 27 oktober 2018

Cap-reformen hotar det öppna landskapet

LJUNGEBO.

Det är tack vare tusen betande köttdjur och två bröders envisa arbete som kulturlandskapet ännu lever i trakterna kring Åtvidaberg. Men Cap-förslaget hotar deras ekologiska produktion.

 1 000 betesdjur försvarar gläntor av skyddsvärda betesmarker i skogstrakterna mellan Åtvidaberg och Ljungebo där familjen Franzén bedriver ekologisk köttproduktion.
1 000 betesdjur försvarar gläntor av skyddsvärda betesmarker i skogstrakterna mellan Åtvidaberg och Ljungebo där familjen Franzén bedriver ekologisk köttproduktion. FOTO: Lasse Hejdenberg

Vägen från Åtvidaberg till Ljungebo är kantad av granar men här och där spricker trädmuren upp för att visa ett välvårdat landskap av ekhagar och smågårdar.

Många småskiften

Men de aktiva bönderna är få. Istället är det bröderna Franzén och deras 300 dikor med 300 kalvar samt 400 ungnöt som vårdar markernas många småskiften. Sådana som ägarna inte längre vill bruka.

– Skiften är 1,66 hektar i snitt. Så vår SAM-ansökan är säkert Sveriges värsta, konstaterar Leif Franzén med ett skratt.

 Kartorna visar det myller av småskiften i 20 byar där bröderna Franzéns 1 000 köttdjur betar.
Kartorna visar det myller av småskiften i 20 byar där bröderna Franzéns 1 000 köttdjur betar. FOTO: Lasse Hejdenberg

Bevarad småskalighet

För även om bröderna Franzéns nötköttsföretag kan beskrivas som stort, med tusen hektar brukad mark, lika många köttdjur och 2 miljoner kronor i direktstöd från EU, så är deras verksamhet också ett under av bevarad småskalighet.

Brukar 50 gårdar

Sedan storebror Kenneth och lillebror Leif startade sin verksamhet 1985 har de gradvis tagit över skötseln av mindre jordbruk runtomkring, och idag brukar de 50 gårdar i ett 20-tal byar.

Utanför Leifs och hustrun Lenas gård Olandersgården, betar denna dag 20 stutar på mark som består av småtegar. Ungefär så stora är grupperna av dikor och kalvar som under säsong flyttas mellan olika betesmarker var fjortonde dag.

 Leif Franzén funderar på att stycka upp företaget för att undgå EU-kommissionens förslag om ett takbelopp på direktstöden.
Leif Franzén funderar på att stycka upp företaget för att undgå EU-kommissionens förslag om ett takbelopp på direktstöden. FOTO: Lasse Hejdenberg

Lapptäcke av skiften

När fotografen Lasse Heidenberg skickar upp sin drönare över gården fångar kameran ett lapptäcke av små skiften, där betena inramas av stenmurar och en bit bort omges av skog.

– Här är det sju och en halv mil mellan de yttersta gårdarna, beskriver Leif det område som djuren betar. Det gör 40 mil av stängsel att se över varje år.

Bevarat kulturlandskap

När vi säger Bullerbyn, ler Leif bekräftande, för så tänker många besökare om det kulturlandskap som politikerna i tidigare jordbruksreformer har velat bevara, med hjälp av både betesersättningar och direktstöd till bonden.

FAKTA: Bröderna Franzéns ekologiska produktion i Ljungebo

Betesdrift med 300 dikor, 300 kalvar och 400 ungnöt av blandras Hereford, Angus och Simmental.

Basen är Ljungebo gård, men företaget äger 10 gårdar och arrenderar marken på ytterligare 50.

Av den brukade arealen på 1 000 hektar, ägs 500 och 500 arrenderas.

600 hektar vall skördas varje år.

400 hektar är bete, av vilka 300 hektar klassas som särskilt skyddsvärda.

Takbelopp oroar

Men denna gång kan bröderna Franzéns företag få allvarliga problem om EU-kommissionens förslag till reform av Cap från 2021 går igenom. För där föreslås ett takbelopp på 100 000 euro per företag, vilket gör att en av de två miljoner kronor som Franzéns får i direktstöd, plötsligt är osäkra pengar.

– Det här med EU-stöden gör oss ju så sårbara, utbrister Leif. För visst har vi en stor areal och får mycket stöd, Men vi sköter ju om 50 gårdar i 20 byar. Och vem skulle vilja ta över om inte vi höll på?

Inte lönsamt

Nej, det vill säkert ingen, har företagets rådgivare bekräftat för Land Lantbruk på telefon. För det var småskaligheten som var skälet till att många bönder häromkring lade ner sin verksamhet. Alternativet till att arrendera ut marken vore helt krasst att plantera granskog.

– Det är ju så smått, så det blir ingen lönsamhet, konstaterar Leif.

 – Skiften är 1,66 hektar i snitt. Så vår SAM-ansökan är säkert Sveriges värsta, konstaterar Leif Franzén.
– Skiften är 1,66 hektar i snitt. Så vår SAM-ansökan är säkert Sveriges värsta, konstaterar Leif Franzén. FOTO: Lasse Hejdenberg

”Jobbar för fyra”

Bröderna Franzén har däremot investerat i de maskiner som behövs och har under mer än 30 år arbetat upp rutiner att ständigt flytta djuren mellan alla skiften.

– Och så sätter vi ju till en hel del tid, både jag och min bror. Det är ju så det fungerar. Vi två jobbar för fyra.

Kan förlora en miljon

EU-stöden är på gott och ont viktiga för att denna landskapsvårdande KRAV-märkta köttproduktion ska gå runt. Därför blev EU-kommissionens förslag från i somras lite av en chock för bröderna.

FAKTA: Franzéns Jordbruksstöd

– Företaget får totalt cirka 4 miljoner kronor i jordbruksstöd.

– Där av är 2 miljoner direktstöd, i form av gårdsstöd, förgröningsstöd och nötkreatursstöd.

– Övriga cirka 2 miljoner kronor är mest miljöersättningar: 800 000 kronor i betesersättning, 900 000 kronor i ekologisk ersättning och 300 000 kronor i kompensationsbidrag.

Så mycket som en miljon kronor i direktstöd fruktade Leif att företaget kunde riskera att förlora. Han kontaktade genast rådgivaren för att förbereda en eventuell delning av företaget, för att på så sätt undvika takbeloppet på 100 000 euro.

Svårt att värdera arbetskraft

I förslaget står det dock även att kostnaderna för arbetskraft ska kunna räknas av, och att det även inkluderar bondens egen arbetskraft. Det gör att färre svenska jordbruksföretag riskerar att hamna över takbeloppet och få avdrag.

 Så här många småtegar av mark omger Leif Franzéns gård Olandergården.
Så här många småtegar av mark omger Leif Franzéns gård Olandergården. FOTO: Lasse Hejdenberg

Men hur arbetskraften ska värderas, berättar inte EU-förslaget. Här sägs inget om hur den övriga familjens arbetsinsats eller tillfälligt inhyrd arbetskraft ska räknas.

Dela företaget

Och absolut inget om vad som gäller om två ägarbröder arbetar lika många timmar som fyra anställda hade gjort. Leif förhåller sig därför skeptisk.

– Jag tror nog ändå att det slutar i att vi får dela upp företaget. Och då blir det väldigt krångligt med djur som måste flyttas mellan två företag.

”Mer krångligt”

Han är luttrad efter att tidigare Cap-reformer konstant ändrat förutsättningarna för verksamheten.

– Trots att bonden bara önskar att det ska bli mindre byråkrati, så blir det bara mer krångligt.

Relaterade artiklar

CORONAVIRUSET
Så tacklar EU-länderna coronapandemin
lantbruk

Så tacklar EU-länderna coronapandemin

Coronaviruset hotar vårbruk och trädgårdsskörd inom hela EU. Här är ett axplock ur nyhetsflödet om mobiliseringen under pandemin.

Till toppen