Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 25 juni

Dagens odlingssystem inte redo för framtida extremväder

Borgeby

Redan idag 25 juni smygstartar Borgeby fältdagar på ämnet vattenhantering. Temat är högaktuellt efter förra sommarens torka, och forskare från Sverige och USA är överens om att länderna kan lära av varandra för att bättre hantera framtida extremväder.

 Jennie Barron, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, forskar kring hur teknik för vattenhushållning kan säkra produktion, uthållighet och lönsamhet i jordbruket.
Jennie Barron, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, forskar kring hur teknik för vattenhushållning kan säkra produktion, uthållighet och lönsamhet i jordbruket. FOTO: Kristina Hansén

– Framtiden kommer bjuda på långa perioder av både för torra och blöta förhållanden, säger Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU, som är en av föreläsarna under Borgeby fältdagars smygstart.

Måste lära oss

Hon menar att dagens odlingssystem inte är redo för framtiden och att vi behöver bli bättre på att dra lärdomar om vattenhantering från andra ställen i världen.

Så hur kan vi säkra vattentillgången för framtidens odlingssystem?

– Det finns inte en enskild lösning eftersom vädret kommer variera mellan både torra och blöta förhållanden. Det viktigaste är att ha god naturlig status på åkrarna och jobba med en kombination av precision, kunskap och ny teknik. Särskilt precisionsbevattning är viktigt, säger Jennie Barron.

Vattenhaltmätare i marken

Hon ger exempel från Nebraska. Där har varje gård har en vattenhaltsmätare i jorden för att försäkra att inte vattna för lite eller för mycket.

”Bevattningsbehovet kommer att förändras”

Jeffrey Strock, som också föreläser under föreventet, har lång erfarenhet av att arbeta med dränering och vattenfrågor i USA:s jordbruksbälte. Han är professor vid University of Minnesota och har i sitt senaste forskningsprojekt testat dräneringstekniker för att lagra vatten i dammar.

 Jeffrey Strock, professor University of Minnesota, forskar kring hur man kan lagra vatten i landskapet med hjälp av dammar.
Jeffrey Strock, professor University of Minnesota, forskar kring hur man kan lagra vatten i landskapet med hjälp av dammar. FOTO: Kristina Hansén

– Inom jordbruket har vi varit vana vid att det kommer ett jämnt flöde av regn. Bevattningsbehoven kommer att förändras och vi behöver skifta från ett dag-till-dag-perspektiv för att lära oss ta hand om långa perioder av torka och skyfall, säger Jeffrey Stock.

Svårt att förutse

Jeffrey Stock säger att det är svårt att förutse när dessa perioder kommer att inträffa. Men tidigare data visar att bra skördeår ofta kommer efter ett år där det lagrats mycket vatten året innan.

– I Minnesota ser vi tydligt att den goda skörden 2009 levde på vattenreserver i marken från år 2008, fortsätter Jeffrey Stock.

Högre upp på agendan

Jennie Barron menar att jordbrukets vattenförsörjning behöver komma högre på agendan, både i samhället generellt och bland enskilda lantbrukare. Även här kan vi lära från andra länder, där exempelvis Englands motsvarighet till LRF, jobbar för att ta fram en nationell strategi för att säkra jordbrukets vattentillgång.

LÄS MER: Vatten i fokus på Borgeby Fältdagar

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen