Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 augusti 2017

Dags för durumveteskörd på Gotland

Riktig pasta kräver durumvete. Det anser både Kungsörnen och de lantbrukare som odlar vetet på Gotland. Just nu skördas det mesta av de 6 000 ton som blir årets produktion.

 Robert Jakobsson i Fardhem på Gotland är i färd med att ta in durumvetet. Nästan 50 hektar är odlade som i snitt ger 5 ton per hektar.
Robert Jakobsson i Fardhem på Gotland är i färd med att ta in durumvetet. Nästan 50 hektar är odlade som i snitt ger 5 ton per hektar. FOTO: Karl Melander

Under flera år har Lantmännen och Kungsörnen testat att ta fram den första pastan i stor skala tillverkad av durumvete i Sverige.

Traditionellt görs ”riktig” pasta på durumvete som odlas i södra Europa. Nu har lantmännen tillsammans med sina gotländska lantbrukare för första gången lyckats odla durumvete i stor skala i Sverige.

– Durumvete ger en verkligt bra pasta, säger Johannes Åkerblom, chef för Odlaraffären hos Lantmännen.

FOTO: Karl Melander

90 odlare

Han berättar att ett antal odlare odlat durumvete i drygt 15 år men ”det måste till en kritisk massa för att det ska gå att ta fram produkter specifikt från Gotland”.

Och den ”kritiska massan” har alltså uppnåtts med cirka 90 odlare som levererar durumvete. Totalt blir det 6 000 ton per år och målet är att nå 9 000 ton årligen.

Durumvete från Gotland

90-tal odlare.

6 000 ton i år. Lantmännen siktar på 9 000 ton framöver.

Priset till odlare är vårvete plus 750 kronor per ton.

Normalskörd 5 ton per hektar.

Kungsörnen (Lantmännen) lanserade i år det första storskaliga försöket med pasta gjord på 100 procent svenskt durumvete.

Durumvete är den traditionella ingrediensen i italiensk pasta. Det kräver mycket sol vid odling och ger en gulare och hårdare al dente-pasta än vanligt vete.

Kungsörnen har lanserat tre pastasorter från Gotland baserat på durumvete från ön. Gotlands många soltimmar, kalkrika jordar och torra höstar är tre förutsättningar för odlingen.

FOTO: Karl Melander

Lantmännen har haft ett antal odlarträffar och mött stort intresse. Priset som betalas till odlarna är relaterat till vårvete plus ett påslag med 750 kronor per ton.

Kul att ligga i spetsen

Robert Jakobsson i Fardhem, utanför Hemse, mitt på södra Gotland har precis skördat årets första 15 hektar av durumvetet. Han är på väg in till Visby med de första lassen.

Eftersom regnet hänger i luften kommer han att vänta några dagar innan han tar in resterande cirka 35 hektar durumvete.

Han har varit inblandad ett par år i durumveteprojektet.

– Det är kul att utveckla något nytt, att ligga i spetsen. Och att odla en produkt som kunden vill ha, säger Robert Jakobsson.

 Robert Jacobsson i Fardhem på Gotland är en av dom bönder som odlar Durumvete
Robert Jacobsson i Fardhem på Gotland är en av dom bönder som odlar Durumvete FOTO: Karl Melander

Han tycker själv att pasta gjord på durumvete ger en extra spänst och ett tuggmotstånd och är lättare att koka ”al dente”.

Robert Jakobsson är nöjd så här långt med årets skörd av durumvete. Han har i snitt fått 5 ton per hektar med en vattenhalt på 17 procent.

– Om några dagar är det förhoppningsvis torrare väderlek och då fortsätter jag skörda durumvetet.

Så här är skördeläget från norr till söder

NORRBOTTEN: Spannmålen är ett par veckor sen eftersom det blev en kall start på sommaren. Tillväxten är långsam. Foderkorn är det helt dominerande spannmålet, dessutom odlas vårvete och havre. Uppskattningsvis börjar vi tröska i mitten av september. Vallskörden är det som skördats hittills även om den också var senare i år. Andraskörden vall är på gång just nu. (Kristina Sigfridsson, växtodlingsrådgivare HS)

SJUHÄRAD: Här ser det fint ut i fälten. Tröskningen har precis startat men ännu är man inte i full gång. I området är rågvetet tröskat och vårkornet på gång. Tillväxten på vallarna är god och de som tar fyra skördar har tagit sin tredje skörd. Känslan just nu är att det saknas lite soltimmar. (Ola Hallin, rådgivare, HS)

SÖDERMANLAND: Sammantaget är det stora variationer inom länet. Dåligt med nederbörd (även under vintern) har satt tydliga spår i vissa områden. Värst är det i norra Södermanland och ut mot kusten. Där har det svalare vädret varit det enda som hindrat området från att bli ökentorrt. I området har höstrapsen tröskats en vecka tidigare än normalt och vallskördarna har varit mycket dåliga. Lokalt råder grovfoderbrist och vissa har jagat foder redan sen första skörden. Skördenivåerna av spannmål har på många håll varit högre än förväntat men det är stora variationer mellan gårdarna, bland annat på grund av lokal nederbörd och varierad syn på gödsling. (Marie Lundberg, rådgivare, HS)

UPPSALA/MÄLARDALEN: Tröskningen av oljeväxter startade i helgen som gått. De som valt det tidiga höstvetet, Norin, har tröskat med skördar på 5-7 ton per hektar. Vissa har börjat ta in Juliusvete men det är inte helt klart. I länet är cirka en tredjedel skördat. Första och andra vallskörden är tagen. Vissa har fått in tillräckligt medan andra saknar cirka en tredjedel. Ingen har börjat med tredjeskörden. (Line Strand, rådgivare, HS)

KALMAR: Vallskördarna har blivit bra. Nu börjar de komma in på tredjeskörden. Rapsskörden är ojämn, från knappa 3 ton per hektar till nästan 5 ton. Höstvetet är på väg in. Det är en normalskörd men med stora variationer. Vi hade en torrknäpp i slutet av maj. Regnet kom in sent och för lite. Många skiften tog stryk. Alla grödor fick sig en knäpp. Majsen som tas in sist, i sista halvan av september, ser bra ut. Löken är också kvar och den ser bra ut. Bruna bönor borde bli normalt. Sammanfattningsvis blir det ett normalår men med kraftiga variationer. (Hans Romarker, rådgivare HS)

GOTLAND: Vi är halvvägs genom skörden och har precis börjat med vårkornet. Vi har fått en del regn på sistone och hälften av höstvetet är inne. Skördeutfallet är varierande. En del har fått 8-9 ton per hektar, en del andra inte mer än 6 ton. Avkastningen har varit ojämn och det är svårt att säga varför. Överlag är ändå avkastningen bra. Den kalla våren har försenat alltihop. Rapsen är färdigtröskad, avkastningen hamnade under medel. Nu är det ärtor och vårkorn som skördas och så vårvete på slutet. Det har varit lite knapert med vallskörden. Den så kallade tredjeskörden har varit svag. Den har kommit en del regn och jag har inte hört om någon lantbrukare som fått slut på vattnet. (Bengt Viken, rådgivare HS)

HALLAND: Vi har skördat en tredjedel av all spannmål. Rapsen och rågen är klar. Nu kör de vete och maltkorn, som är stort här nere. Allt är ett par veckor sent, minst. Kvaliteten och avkastningen är bra. Proteinet är bra på malten och även på vetet. Rapsen ger en bra skörd, cirka 4 ton per hektar. Vi har fått mycket regn på sistone så vi börjar få en del kvalitetsproblem. Nu behöver vi stabilt och fint väder. (Jörgen Tagesson, foderchef Vallberga Lantmän)

ÖSTERGÖTLAND: Spannmålsskörden pågår för fullt, just nu är det en hel del vete som tröskas. Skördenivåerna av spannmål är generellt bra i länet. För rapsen har resultatet dock varierat, detta till skillnad från fjolårets mer jämna skördar. Rapsen är intagen och sådd pågår. I en del fält har det setts svampangrepp i frostskador som uppkommit under våren. Vallarna tycks ge något mer än i fjol. (Per Ståhl, rådgivare, HS)

SKÅNE: Rapsen är tröskad med mycket varierande resultat. I delar av länet har problemen med angrepp av svamp och insekter varit större än normalt. De inåt landet med stora odlingar har haft störst problem med svampangrepp medan de på länets västsida kommit lindrigare undan.

I området har man kommit knappt kalvvägs med skördarna och just nu tröskas vete och korn. Spannmålsskördarna ser ut att bli bra med bra kvalitet. Dock har det börjat uppträda en del röda kärnor i maltkorn. (Anders Bauer, rådgivare, HIR Skåne)

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen