Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 oktober 2017

Därför lämnar boende landsbygden

Vad beror det på att folk flyttar från landsbygden? Är det livet som bonde som avskräcker? Svaren finns in en ny doktorsavhandling.

Forskaren Martin Hedlund vid Umeå universitet har studerat hur arbete och befolkning har förändrats på svensk landsbygd från 1960 till 2010.

När han gick in i historien hade den stora strukturomvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle redan skett. Det var få på landsbygden som var lantbrukare.

FOTO: Mostphotos

Lantbrukets mekanisering

Men folk bodde i många fall kvar och pendlade till centralorten för att jobba på fabrik och offentlig sektor. Särskilt kvinnor har lämnat gården för att ta anställning i samhället. Det kan bero på att lantbruket mekaniserats, att servicesektorn byggts ut och att det behövdes pengar till familjen.

– När det är svårare att få ihop hushållskassan så finns studier som visar att det är kvinnorna som i första hand börjar jobba utanför gården.

Men jordbruket spelar en liten roll för den flyttning till städerna som vi sett under senare delen av 1900-talet. Den avfolkning som skett i Sverige de senaste 20–30 åren beror i stället på att industrijobben försvunnit i de mindre samhällena. Jobben finns i allt högre grad i större städer. Och då flyttar folk dit.

– Det vi ser nu är att industrijobben går ned och att den urbana servicesektorn växer, säger Martin Hedlund.

 Forskaren Martin Hedlund vid Umeå universitet.
Forskaren Martin Hedlund vid Umeå universitet. FOTO: Traian Leu

Föredrar landet – med pendlingsavstånd till jobbet

Totalt sett bor det dock fortfarande lika mycket människor på landsbygden, alltså utanför tätorter större än 1 000 invånare. Men medan befolkningen i Norrlands inland minskat kraftigt har befolkningen på landsbygden runt städerna fördubblats. Folk vill alltså bo på landet, om det finns ett jobb att pendla till.

Martin Hedlund är tveksam till om utvecklingen går att vända, så att glesbygdskommuner börjar växa och får en jämn åldersstruktur. Det kanske inte ens är önskvärt.

– Alla kommuner har ett mål att man ska växa, det kanske inte är rimligt. Det bästa för staten borde vara att ha folk inom arbetsför ålder inom pendlingsavstånd till arbeten, säger han.

Relaterade artiklar

Till toppen