Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 oktober

De är på jakt efter det insprängda fettet

BALLABO

På samma sätt som man undersöker dräktighet med ultraljud kan scannern användas för att fastställa graden av marmorering i de svenska nöt- och lammbesättningarna. Målsättningen är smakligare kött till bättre betalning.

 I ett tiotal år har nötköttsuppfödaren Johan Stegard arbetat med att ta fram djur med fin marmorering. Nu pågår ett projekt med syfte att sprida kunskapen i hela köttkedjan.
Bild 1/7 I ett tiotal år har nötköttsuppfödaren Johan Stegard arbetat med att ta fram djur med fin marmorering. Nu pågår ett projekt med syfte att sprida kunskapen i hela köttkedjan. FOTO: Stig Hedström
 Med hjälp av ultraljud kan Anders Fransson på Växa Sverige se graden av marmorering i ryggbiffen på det djur som undersöks.
Bild 2/7 Med hjälp av ultraljud kan Anders Fransson på Växa Sverige se graden av marmorering i ryggbiffen på det djur som undersöks. FOTO: Stig Hedström
 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen.
Bild 3/7 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen. FOTO: Stig Hedström
 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen.
Bild 4/7 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen. FOTO: Stig Hedström
 HUR SER JAG UT INUTI? Med hjälp av ultraljud kan Anders Fransson på Växa Sverige se graden av marmorering i ryggbiffen på det djur som undersöks.
Bild 5/7 HUR SER JAG UT INUTI? Med hjälp av ultraljud kan Anders Fransson på Växa Sverige se graden av marmorering i ryggbiffen på det djur som undersöks. FOTO: Fotograf Stig Hedström
 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen.
Bild 6/7 Det tar bara några minuter för Anders Fransson från Växa Sverige att fastställa graden av marmorering på det djur han undersöker. Uppgiften Linnea Gustafsson och Cecilia Lindahl från Rise blir att jämföra resultatet från undersökningen med slaktkroppen. FOTO: Stig Hedström
 Att undersöka graden av marmorering med hjälp av ultraljud är en sedan länge etablerad teknik i länder som USA, Kanada och Australien.
Bild 7/7 Att undersöka graden av marmorering med hjälp av ultraljud är en sedan länge etablerad teknik i länder som USA, Kanada och Australien. FOTO: Stig Hedström

Det är ingen tillfällighet att träffen hålls hos Johan Stegard alldeles vid Göta älvs strand söder om Lilla Edet. Johan är en stor leverantör till Gröna Gårdar, vars djur bara äter gräs och örter, och han ansvarar för företagets tillförsel av nöt.

Till skillnad från de flesta stora slakterier så premierar Gröna Gårdar marmoreringen och håller den som en viktig parameter.

Lyckas för det mesta

– Vi har försökt i ett tiotal år att lära oss få fram djur som är marmorerade och lyckas för det mesta. Detta är ett sätt att lära sig ännu mer, säger Johan Stegard.

Med hjälp av medarbetarna driver han de cirka 25 djuren ett efter ett in i behandlingsboxen där Anders Fransson från Växa Sverige först klipper pälsen, smetar på en vegetabilisk olja och därefter tar bilder av ryggmuskeln. Det dröjer inte länge innan dataprogrammet levererar uppgifterna om djuret.

– Det stämmer ganska väl överens med vad jag tänkte i förhand. De djur som jag sorterat ut tyckte maskinen inte heller var bra, men det fanns också några som jag inte trodde så mycket på som visade sig vara bättre än väntat, säger Johan Stegard.

Amerikansk utrustning och utbildning

Utrustningen är inköpt i USA för drygt 150 000 kronor och det var också där som Anders Fransson har fått sin utbildning.

– Det är som med att lära sig cykla eller seminera för den delen. Ju mer man gör det, desto mer utvecklas man, menar Anders Fransson.

Beprövad teknik

Tekniken har använts länge i Nordamerika och i Australien. I USA finns hela nio marmoreringsklasser och djuren gruppsorteras när de kommer till slutgödningen i det som kallas feedlots. Genom scanningen fastställs tidpunkt för slakt och utfodringen kan anpassas.

Marmoreringen avgör till stor del köttets mörhet och smaklighet. I det pågående Handlingsprogram Nöt, där en mängd intresseorganisationer och företag deltar, har just bristen på jämn kvalitet identifierats som det största hindret för den svenska produktionen.

Samtidigt hjälper det inte om uppfödarna lär sig ta fram bättre djur om inte slakterierna betalar bättre. I projektet som nu startat ska man även ta fram förslag på en generell betalningsmodell för hur marmorering ska belönas.

Utgår från Australien

– Vi utgår från det system som finns i Australien och plockar de delar som vi kan tillämpa i Sverige. Det är framför allt Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen som gör det här jobbet, säger Cecilia Lindahl på forskningsinstitutet Rise.

Hennes uppdrag är att jämföra resultatet av scanningen av de levande djuren med slaktkropparna. Flera utländska studier visar att metoden fungerar men den behöver ändå göras under svenska förhållanden. Man ska ut på 30–35 slaktdjursgårdar och 5–10 avelsgårdar, mest i Västsverige.

LÄS MER: Avelsvärdering viktig för marmorering

Ordinarie tjänst

– Vi vet att de svenska djuren generellt håller en låg grad av marmorering. Därför kan vi nog komma ganska långt på kort tid om vi bara har ett betalningssystem som stöttar, tror Cecilia Lindahl.

Växa Sverige kommer efter hand att erbjuda scanningen som en ordinarie tjänst över hela landet. Kostnaden kommer att bli cirka 200 kronor per djur under förutsättning att allt är väl förberett och att drivningen fungerar.

Mäter muskeldjup och fettmängd

Marmorering är insprängt fett i muskulaturen som lyfter fram köttets smakämnen och förbättrar saftighet och mörhet.

Utvecklingen av intramuskulärt fett påverkas av faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet. Utfodringen har också stor betydelse.

Muskelscanning med ultraljud är ett säkert, enkelt och relativt billigt sätt att objektivt mäta muskeldjup och fettmängd på levande djur.

Utrustningen som används i projektet för högre köttkvalitet på nöt och lamm är en Aloka PS2 med en 12,5 cm science sond.

De mest intressanta djurkategorierna att scanna är kvigor, ungko, stut och ko. Djuren bör vara minst 12 månader.

Mätningarna pågår till våren och ska slutredovisas i augusti nästa år.

Källa: Rise

SE FILMEN: Ultraljud för att hitta marmorering – så går det till

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen