Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 september 2013

De bygger ett hus av hampa

Det går trögt för hampan. Sedan odlingsförbudet upphävdes för tio år sedan har bara ett 50-tal hektar odlats varje år. Men det är en gröda med många användningsområden. På södra Gotland byggs nu ett hus där huvudingrediensen är hampa, det första i Sverige.

När gården är färdigbyggd kommer den att bestå av mangårdsbyggnad och två flyglar, det har är den ena.
Bild 1/5När gården är färdigbyggd kommer den att bestå av mangårdsbyggnad och två flyglar, det har är den ena. FOTO: Ann Lindén
Dag Melkersson och Hans Bulthuis.
Bild 2/5Dag Melkersson och Hans Bulthuis. FOTO: Ann Lindén
Pontus Gomér och Dag Melkersson fyller formen med hampablandning och Janne Mattson jämnar till.
Bild 3/5Pontus Gomér och Dag Melkersson fyller formen med hampablandning och Janne Mattson jämnar till. FOTO: Ann Lindén
Erik Hagvil jämnar ut blandningen av hampa, kalk och vatten i formen till huset.
Bild 4/5Erik Hagvil jämnar ut blandningen av hampa, kalk och vatten i formen till huset. FOTO: Ann Lindén
Bild 5/5 FOTO: Ann Lindén

För några år sedan började Dag Melkersson, som är verksam i vindkraftsbranschen, på allvar fundera över klimat och hälsa. Så när han nu bygger sitt hus i Burs på södra Gotland har han tagit konsekvenserna av det och använder därför så kallad hampakalk. Det går åt ungefär en hektar hampa till huset.

– Jag vill visa att det går att bygga hälsosamt, miljövänligt och hållbart.

Huset står på en platta av glasfoam, ett material av återvunnet glas och kolpulver som är tätt, hälsosamt och inert, det vill säga det förändras inte över tid. Stommen är byggt av högkvalitativ gotländsk kärnfuru som med hjälp av formar fylls med en blandning av hampa, kalk och vatten. Resultatet blir väggar som både isolerar och andas. Efter en månads torkning kan väggarna putsas. Inomhus blir det lerputs och utvändigt kalkputs. Ventilationen blir ett förstärkt självdrag genom vindsnurror och en så kallad solskorsten, en metod som man ibland använder i spannmålstorkar.

Hampan kommer från Grästorp i Västergötland där det finns ett litet beredningsverk, landets enda. Den hampa som bereds där används främst till strömaterial för smådjur och hästar.

Kalken kommer från England där man byggt så här i ett 20-tal år och där hela byggänget gjort studiebesök.

– Eftersom det här är det första svenska hampakalkhuset är det oerhört viktigt att det blir bra. I England produceras kalk som är anpassat till husproduktion men ambitionen är att använda lokala material, säger Hans Bulthuis som tillsammans med Göran Gomér är byggmästare.

Hans Bulthuis kommer att testa gotländska blandningar:

– På sikt skulle det kunna bli en nischindustri där man enbart använder lokala material för att bygga hus.

Hans Bulthuis har arbetat med byggnadsvård i Halland men flyttade till Gotland för några år sedan då han köpte SLUs försöksgård i Endre och har alltmer kommit att arbeta med ekologiska hus.

– Hampakalk är – vid sidan av lera/flis – det bästa sättet att bygga hus. Men byggindustrin är konservativ och inte intresserad. Det här är alldeles för billiga material.

När man bygger hus industrimässigt måste det gå fort. Materialen är dyra och man vill hålla nere arbetskostnaderna så mycket som möjligt. Hans Bulthuis vill vända på steken.

– Det är bättre att hålla nere materialkostnaderna och lägga pengarna på arbetet.

Bristen på beredningsverk har gjort att intresset för hampa är svalt. Före förbudet odlades ungefär 2 000 hektar i Sverige, varav hälften på Gotland och i Visby fanns ett beredningsverk. Men hittills har ingen velat investera i ett nytt. Och utan beredning finns ingen avsättning för hampan.

Fakta: Hampa

  • Hampa (Cannabis sativa) odlades i Sverige till mitten av 1960-talet, då växten slogs ut av syntetfiber.
  • Mellan 1970 och 2005 var all odling av hampa förbjuden i Sverige. Det är lagligt för jordbrukare att odla vissa sorter av så kallad industrihampa.
  • Odling är tillåten  om sorterna är upptagna på Jordbruksverkets lista över godkända hampsorter och jordbrukaren varje år i förväg ansöker om så kallat gårdsstöd för denna odling.

Relaterade artiklar

Till toppen