Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 september 2017

De får inte flytta på odlingshindret

MJÄLLBY, SÖLVESBORG

En överväxt stenmur skär diagonalt mellan två fält hos Örjan Svensson och sonen Martin Terning. Men trots att man skulle spara drygt 13 000 kronor per år på att ta bort den vägrar länsstyrelsen ge dispens.

– De menar att fälten är för stora, säger Martin Terning.

 Hos Örjan Svensson och sonen Martin Terning i Mjällby finns en 527 meter lång stenmur, eller snarare jordvall, som går diagonalt mellan två fält på 15 respektive 8 hektar. Trots att de i sin ansökan har erbjudit sig att bygga en lika lång mur på annan plats i närheten vill inte Länsstyrelsen Blekinge ge dem dispens för att undanröja odlingshindret.
Hos Örjan Svensson och sonen Martin Terning i Mjällby finns en 527 meter lång stenmur, eller snarare jordvall, som går diagonalt mellan två fält på 15 respektive 8 hektar. Trots att de i sin ansökan har erbjudit sig att bygga en lika lång mur på annan plats i närheten vill inte Länsstyrelsen Blekinge ge dem dispens för att undanröja odlingshindret. FOTO: Göran Berglund

Örjan Svensson låg i startgroparna när lagändringen i Miljöbalken trädde i kraft 2014 som skulle det göra möjligt till dispens från biotopskyddet för att flytta odlingshinder som försvårar för lantbrukaren.

En 527 meter lång överväxt stenmur skär diagonalt mellan två fält på 15 respektive 8 hektar vilket i princip fördubblar antalet drag och vändingar när marken ska brukas. För att spruta och plocka potatis måste man dessutom förflytta sig extra sträckor.

– Vi var nog bland de första som ansökte. Vi tyckte att detta var ett perfekt exempel på hur den nya lagen kunde göra nytta, säger Örjan Svensson.

En chock

Därför kom den första beräkningen som Länsstyrelsen Blekinge presenterade som en mindre chock. Åtgärden visade sig nämligen gå back ekonomiskt.

VIDEO. ”Tråkigt att påbörja sin lantbrukarkarriär såhär”

Förklaringen bestod främst i att handläggaren inte hade fyllt i rätt växtföljd och lagt in 20 procent träda. Bara den justeringen gjorde 100 000 kronor på kalkylen. En annan felaktighet var att muren klassades som den bredaste sorten när det i verkligheten var tvärtom.

Med dessa ändringar gjorda visade Jordbruksverkets beräkningsverktyg en samhällsnytta över 40 år på 250 000 kronor vilket motsvarar drygt 13 000 kronor per år. Ändå fick Örjan och Martin avslag och deras överklagande ledde ingen vart.

Erbjöd sig att flytta muren

Förklaringen stod att finna i en rött lysande text: medelarealen på fälten är 10 hektar och arronderingen är för bra.

De fick då fyra tjänstemän från länsstyrelsen att komma till gården så att de praktiskt fick visa på vilket sätt muren försvarade brukandet. Tjänstemännen insåg problematiken och uppmanade dem att komplettera sin ansökan.

I sin andra ansökan erbjöd Örjan Svensson och Martin Terning dessutom att flytta muren och lägga stenarna dubbelt utmed en markväg. På det viset skulle varje borttagen meter kompenseras och på köpet skulle man få en sprutfri zon på ena sidan.

 Örjan Svensson har visserligen blivit pensionär sett till åldern men är i högsta grad delaktig i brukandet av gården. Han hade tidigare grisproduktion men nu rör det sig enbart om växtodling.
Örjan Svensson har visserligen blivit pensionär sett till åldern men är i högsta grad delaktig i brukandet av gården. Han hade tidigare grisproduktion men nu rör det sig enbart om växtodling. FOTO: Göran Berglund

– Men i det läget hade handläggaren som gett förhandsbeskedet slutat och efterträdaren tyckte inte att det var en intressant lösning utan det blev avslag igen. Hon ville inte titta på det tillsammans med mig utan åkte hit utan att tala om det för mig trots att jag uttryckligen hade bett om det, berättar Martin Terning.

”Vet inte om man ska skratta eller gråta”

Det som frustrerar dem ytterligare är att flera granngårdar har fått tillåtelse att ta bort stenmurar av ungefär samma slag. De retar sig också på att mark- och miljödomstolen i sin dom skriver att den aktuella biotopen skulle vara en ovanlig syn i området.

 Martin Terning var tidigare arbetsledare på större skånska gods men försörjer numera huvudsakligen som säljare på Michelin. Växtodlingen hemma på gården sköter han på övrig tid.
Martin Terning var tidigare arbetsledare på större skånska gods men försörjer numera huvudsakligen som säljare på Michelin. Växtodlingen hemma på gården sköter han på övrig tid. FOTO: Göran Berglund

– Det är helt fel. Sådana här murar finns i varenda fastighetsgräns, suckar Örjan Svensson.

LRF Sydost uppmärksammade deras fall i början av sommaren men de har ännu inte bestämt sig om de ska orka lämna in en tredje ansökan.

– Man vet inte om man ska skratta eller gråta. När vi gick med i EU på 1990-talet var länsstyrelsens tjänstemän ute och sa till mig att ”det här kan du inte kalla stenmur”. Men nu är den plötsligt väldigt värdefull…

Paragraf 11b ska gynna jordbruket

Från och den 1 september 2014 infördes en paragraf 11b i Miljöbalkens kapitel 7. Den ger möjlighet till dispens från det generella biotopskyddet i syfte att utveckla eller bibehålla aktivt brukande av jordbruksmark.

Vid bedömning ska hänsyn tas till biotoptypens förekomst i det omgivande landskapet samt det enskilda objektets biologiska värden.

Som praktiskt hjälpmedel för att värdera nyttan med åtgärden använder länsstyrelserna Jordbruksverkets beräkningsverktyg.

En undersökning gjord av LRF visar att antalet dispensansökningar från jordbrukare 2016 minskade jämfört med året innan och att andelen beviljade ansökningar minskade med en tredjedel.

LRF vill att beräkningsverktyget tas bort och att det ska vara upp till den som ansöker att bedöma den ekonomiska nyttan medan länsstyrelserna inskränker sig till att bedöma de biologiska värdena.

LÄS MER: Länsstyrelsen: Stenmuren har ett högt värde

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen