Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 28 september

De forskar om nya grödor som tål framtidens klimat

Alnarp

Nya grödor måste klara av klimatförändringar och mer extremt väder. Forskare på SLU jobbar för att snabbt få fram nya sorter som tål framtidens klimat.

 Forskaren Eva Johansson står i klimatkammaren där de arbetar med att ta fram klimatstabila grödor, bland annat vete.
Forskaren Eva Johansson står i klimatkammaren där de arbetar med att ta fram klimatstabila grödor, bland annat vete. FOTO: Torill Kornfeldt

Efter förra årets torka blev det tydligt att det behövs fler grödor som kan överleva ett mer extremt klimat. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp försöker ta fram varianter som kan passa för framtiden.

– Jag tror inte att det är torkresistenta växter som är det allra viktigaste, utan det är klimatstabila sorter, som inte reagerar för mycket på vare sig om det regnar eller är torrt, säger Eva Johansson, professor på institutionen för växtförädling på SLU.

Söker klimatstabila grödor

Hon är också programchef för SLU Grogrund, en satsning på att förädla växter för framtidens livsmedelsförsörjning. De arbetar med vete och flera andra svenska grödor. Det de letar efter är egenskaper som gör grödorna mer klimatstabila, så att de kan klara av en större variation.

– Vi håller också på och startar ett projekt där vi ska titta på gamla sorter. Det finns indikationer på att vissa av de gamla sorterna kan stanna upp när det blir för varmt och sen fortsätta växa igen, säger Eva Johansson.

 Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp, där forskarna kan kontrollera klimatet för att testa grödornas egenskaper.
Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp, där forskarna kan kontrollera klimatet för att testa grödornas egenskaper. FOTO: Torill Kornfeldt

Nya metoder snabbar upp arbetet

Traditionell växtförädling går ganska långsamt, men med hjälp av ny teknik har forskarna lyckats snabba upp processen. För att ta fram nya sorter använder de klimatkammare där de kan simulera olika typer av väder för att se hur olika varianter reagerar.

– Växtförädling är ett långsiktigt arbete, det tar ju 12-15 år att få fram en ny sort om man jobbar kontinuerligt, även om vi nu får nya metoder som gör att det går fortare, säger Eva Johansson.

Men förändringar i klimatet innebär inte bara att växterna måste klara av vädret, det kan också betyda fler och nya växtsjukdomar.

– Man tror ju att i ett föränderligt klimat så kommer sjukdomsbilden att se annorlunda ut. Blir det blötare och varmare så kan vi få in nya sjukdomar som vi inte har haft, men som finns i Europa, säger Eva Johansson.

 Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp.
Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp. FOTO: Torill Kornfeldt

Utmaning att hålla skörden på rätt nivå

Hon tror att arbetet kommer att gå lättast med grödor som redan odlas i stora delar av världen i olika klimat och där det finns flera olika varianter att utgå ifrån, som vete och potatis. Men en stor utmaning ligger i att ge grödorna bättre klimattålighet utan att skörden minskar för mycket.

– Problemet är att det är flera olika egenskaper som man måste jobba med, och det gör det ju mer komplicerat, säger Eva Johansson.

Läs mer: Svensk upptäckt kan leda till bättre grödorLäs mer: Här skapas potatis med ifrågasatt genteknik

FAKTA: SLU Grogrund

SLU Grogrund är ett kompetenscentrum vid SLU vars huvuduppgift är att utgöra ett kunskapsnav för svensk växtförädling.

Inom Grogrund ska man framförallt utveckla kunskap och nya metoder som bidrar till en kraftsamling inom förädling av livsmedelsgrödor för ökad innovationspotential, livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft i enlighet med målen i regeringens livsmedelsstrategi.

Källa: SLU

FAKTA: Så går det till

· Genom att kombinera rum där forskarna kan styra klimatet med nya metoder för att hitta bra gener kan forskarna snabba upp processen med att ta fram klimatstabila grödor.

· Genom att kontrollera både temperatur, fuktighet och ljus kan forskarna simulera olika klimat och se hur växterna reagerar. Istället för att odla dem ute i fält och vänta på att det blir en extrem sommar. De bland annat filmar och fotograferar plantorna för att hitta de med intressantast egenskaper.

· Om forskarna hittar extra bra plantor kan de analysera växternas arvsmassa för att hitta de gener som har gett dem nya egenskaper. När de vet vilka gener som är viktiga kan de leta efter dem redan i små skott, istället för att vänta på att växterna blir stora och ger skörd.

· Gamla sorter som finns bevarade i genbanker blir också en viktig resurs när forskare försöker anpassa grödor till framtidens klimat. Genom att odla dem i klimatkammare och undersöka deras arvsmassa kan de hitta egenskaper som de sedan kan korsa in i nya sorter.

· En annan metod för att skapa mer klimattåliga grödor är att titta på det ekosystem som finns kring varje växts rötter, det är svampar och bakterier som har utvecklats tillsammans med växterna under miljontals år. De fungerar i symbios med växter, och kan hjälpa till att fånga upp både vatten och näringsämnen. Nu har bland annat amerikanska studier visat att genom att ympa frön eller plantor med rätt bakterier eller svampar kan grödorna bli både torktåligare och mer produktiva. Det är fortfarande ett ganska nytt forskningsfält, men lovade resultat finns från bland annat vete och kassava.

· Forskare arbetar nu runtom i världen med att kartlägga vilka svampar och bakterier som kan vara användbara.

Källa: SLU, sciencedirect.com

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen