Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 september

Beteslagen – bra eller dålig för korna?

Kampen hårdnar kring beteslagen. I nya avsnittet av Lantbrukspodden möts mjölkbonden Hans Cederlöf, stark förespråkare av en flexibel lagstiftning, och Gunnela Ståhle, som ser flera skäl att bevara dagens lag.

 Mjölkbonden Hans Cederlöf, Sala, och debattören Gunnela Ståhle, Stockholm, diskuterar den svenska beteslagstiftningen i Lantbrukspodden. Göran Berglund är programledare.
Mjölkbonden Hans Cederlöf, Sala, och debattören Gunnela Ståhle, Stockholm, diskuterar den svenska beteslagstiftningen i Lantbrukspodden. Göran Berglund är programledare. FOTO: Sam Segerblom

Sedan djurskyddslagen infördes 1988 har det funnits ett beteskrav för svenska mjölkkor. Parallellt har invägningen sjunkit och förnyelsen av de svenska mjölkstallen går alldeles för långsamt.

Hans Cederlöf, med gård utanför Sala, tillhör den grupp större producenter som i flera år har bildat opinion för en mer flexibel lagstiftning för moderna lösdrifter. Producenterna har identifierat beteslagen som en av bromsklossarna för den svenska mjölken.

– Det är svårt att näringsförsörja dagens högproducerande djur med bete. Vi har i dag en så bra inomhusmiljö att kornas välbefinnande kan uppnås ändå, menar Hans Cederlöf.

”Krävs ett större sammanhang”

Gunnela Ståhle är husdjursagronom med ett helt yrkesliv inom Lantmännen, Slakteriförbundet och LRF bakom sig. I dag är hon ordförande i föreningen Vi konsumenter, som tar stor plats i debatten om just beteslagen, och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.

– Vi måste se detta i ett större sammanhang. Mejeriprodukterna utmanas av växtbaserade produkter och vi tar en jättestor risk om vi urvattnar beteskravet. Vi ska vara glada om vi kan hålla dagens nivå på invägningen, menar Gunnela Ståhle.

Hans Cederlöf menar å sin sida att nuvarande bestämmelser leder till att djurhållarna riskerar att inte kunna näringsförsörja de högmjölkande korna vilket i sig kan vara ett brott mot djurskyddslagen.

– Det byggs för få nya stallplatser. Varje gång någon lantbrukare bygger nytt blir det bättre för korna men med dagens takt ligger omloppstiden på 30 år och så länge håller inte en koplats, säger Hans Cederlöf.

Danmark ökar produktionen

I avsnittet diskuteras också varför Danmark kan öka sin mjölkproduktion om nu beteskrav skulle vara en förutsättning för konsumenternas förtroende och om det inte vore bättre om mjölk från betande kor var en nischprodukt som kunde ge merbetalning.

– Det naturliga beteendet hos korna har inte ändrats och det är vad lagen tar sikte på, säger Gunnela Ståhle.

LÄS MER: Här kan du hitta alla avsnitt av Lantbrukspodden

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen