Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 juni 2018

Det flexibla stallet ger en lugnare miljö

Stora Skedvi

2016 brann det hos Sveriges största Krav-grisproducent. Nu är produktionen i gång igen med större besättning i nytt, egendesignat system med hopfällbara boxar.

 Familjen Engvall, Maria, sonen Jerk och Anders ser framåt igen.
Bild 1/10 Familjen Engvall, Maria, sonen Jerk och Anders ser framåt igen. FOTO: Trons foto
 Det enda vi köpt prefabricerat är plastskivorna till väggarna, några rostfria beslag och andra plastdetaljer. Det är köpt hos danska Funki Tech.
Bild 2/10 Det enda vi köpt prefabricerat är plastskivorna till väggarna, några rostfria beslag och andra plastdetaljer. Det är köpt hos danska Funki Tech. FOTO: Trons foto
 Den här bågen är första utkastet på idé som ska modifieras om. Konstruktionen motverkar att suggan (så som den i högra boxen) inte lägger sig för långt bort från smågrishörnet. Det ska få grisarna mer benägna att gå in under lampan och enbart användas till dess att de lärt sig vart de ska vara.
Bild 3/10 Den här bågen är första utkastet på idé som ska modifieras om. Konstruktionen motverkar att suggan (så som den i högra boxen) inte lägger sig för långt bort från smågrishörnet. Det ska få grisarna mer benägna att gå in under lampan och enbart användas till dess att de lärt sig vart de ska vara. FOTO: Trons foto
 Över varje grupp hänger ett rälshängt avlastningsbord för halm. – Den här gör att vi kan vräka in hur mycket halm som helst utan att behöva jobba med den allt för mycket. Tidigare tog vi in en hel bal och rullade in med jämna mellanrum men då blev det ju verkligen halm överallt, även där man inte ville ha den. På där här viset så spar vi väldigt mycket på halmen, säger Anders Engvall.
Bild 4/10 Över varje grupp hänger ett rälshängt avlastningsbord för halm. – Den här gör att vi kan vräka in hur mycket halm som helst utan att behöva jobba med den allt för mycket. Tidigare tog vi in en hel bal och rullade in med jämna mellanrum men då blev det ju verkligen halm överallt, även där man inte ville ha den. På där här viset så spar vi väldigt mycket på halmen, säger Anders Engvall. FOTO: Trons foto
 För att undvika stormblåst i stallöppningarna har stallarna naturlig ventilation helt utan fläktar och lågt undertryck. – Ventilationen var dyr men jag ångrar inget. Mitt i vintern är den lite för trubbig eftersom jag inte kan göra nått finlir men samtidigt har vi ju en enorm luftvolym så i grisningsveckan skulle vi ha en acceptabel luft här inne även om luckorna var stängda, säger Anders Engvall.
Bild 5/10 För att undvika stormblåst i stallöppningarna har stallarna naturlig ventilation helt utan fläktar och lågt undertryck. – Ventilationen var dyr men jag ångrar inget. Mitt i vintern är den lite för trubbig eftersom jag inte kan göra nått finlir men samtidigt har vi ju en enorm luftvolym så i grisningsveckan skulle vi ha en acceptabel luft här inne även om luckorna var stängda, säger Anders Engvall. FOTO: Trons foto
 Alla delar av boxen är löstagbara och det tar under 10 minuter att förvandla de 7 grisningsboxarna till en lösdrift.
Bild 6/10 Alla delar av boxen är löstagbara och det tar under 10 minuter att förvandla de 7 grisningsboxarna till en lösdrift. FOTO: Trons foto
 Delar av boxväggarna är hopfällbara medan andra är lösa och hängs upp på väggfästen. Skivorna i boxväggarna är från danska Funki Tech och är av plast.
Bild 7/10 Delar av boxväggarna är hopfällbara medan andra är lösa och hängs upp på väggfästen. Skivorna i boxväggarna är från danska Funki Tech och är av plast. FOTO: Trons foto
 I sommar ska grisarna kunna gå ut på bete direkt från stallarna.
Bild 8/10 I sommar ska grisarna kunna gå ut på bete direkt från stallarna. FOTO: Trons foto
 Stommen till den nya byggnaden är ett kostall. Där inne finns tre, 14 meter djupa avdelningar med två grupper om sju suggor i varje.
Bild 9/10 Stommen till den nya byggnaden är ett kostall. Där inne finns tre, 14 meter djupa avdelningar med två grupper om sju suggor i varje. FOTO: Trons foto
 Eftersom ungefär hälften av fodret är i fält på sommarhalvåret samt att det inte finns några kravgodkända foderråvaror till blötfoder i närområdet valde de halvautomatiserad torrutfodring.
Bild 10/10 Eftersom ungefär hälften av fodret är i fält på sommarhalvåret samt att det inte finns några kravgodkända foderråvaror till blötfoder i närområdet valde de halvautomatiserad torrutfodring. FOTO: Trons foto

En natt för två år sedan vändes familjen Engvalls värld upp och ner. I 23 år hade de drivit grisproduktion på Forsa gård i Stora Skedvi och nu stod grisningsstallet i full brand. Morgonen därpå var byggnaden totalförstörd och 20 suggor med kull hade strukit med i lågorna. Med tre veckor till nästa grisning fanns ingen tid för djupare analyser och de blev tvungna att snabbt fatta stora beslut inför framtiden.

Flexibel inredning

Myntet föll på fortsatt produktion och på sexton dagar byggdes gårdens oinredda ladugård om till provisorisk grisningsavdelning och 50 suggor fick flytta ut i hagar. Den temporära lösningen med flyttbara väggar blev senare vad som inspirerade Maria och Anders Engvall till designen i deras nya stall med flexibel och hopfällbar inredning.

Behöver inte flytta

– Tidigare flyttade vi suggor med tvåveckorskull till gruppboxar med tio suggor och det där gillade vi aldrig. Det var bråkigt och stressande för både oss och djuren. I det nya stallet behöver vi inte flytta grisarna utan öppnar bara upp grisningsboxarna till en storbox tre veckor efter grisning, förklarar Anders Engvall och tillägger:

– Hela idén är att smågrisarna inte ska behöva lämna avdelningen. Första veckan efter att vi öppnat upp låter vi utrymmen med värmelamporna bli kvar. Smågrisgrinden fälls åt sidan och bildar ett skydd för smågrisarna så att de får vara i fred vid utfodringen. Det gör att vi får i gång dem att äta mycket bättre än i vårt gamla system och vi kan faktiskt avvänja dem en vecka tidigare nu än tidigare.

Större stalldel

På åtta månader byggdes det gamla grisningsstallet om till betäckningsavdelning, nya serviceytor tillkom och grisningsavdelningen fick flytta in i en helt ny större stalldel. Grisningsstallet som är byggt i en stomme för nötkreatur är indelat i tre avdelningar med två grupper i varje. Där får suggor och grisar stanna från två dagar före grisning till avvänjning.

Inget standardbygge

– I det här stallet har vi inte kunnat köpa någonting som är standard eftersom allt ska gå att vika ihop. Det är ett nytt tänk och därför är det egentillverkat. Vi har byggt grisningsboxen så lik en konventionell box som möjligt och överlag är vi väldigt nöjda men det är också en del krångligheter. Utan utgödsling och med strategisk halmning från början till slut har vi ju lite andra förutsättningar än en konventionell gård, säger Anders Engvall och visar en hopfällbar bom som han satt in för att få suggorna att ligga närmare smågrisarnas värmelampa.

Väljer ena änden

– Eftersom vi inte har någon spalt i bortre änden av boxen lägger sig gärna suggan där och grisar, sen vill smågrisarna hålla sig kvar i den ändan. Vi tror att det rör sig om ett luktförhållande för vi har märkt en klar förbättring sen vi satte in den här konstruktionen, tillägger Maria Engvall.

”Småsaker vi inte löst”

På gården är man fortfarande i fasen mellan iordningställande och produktion och efterhand som de arbetat i stallarna har de hittat olika tekniska lösningar som de gärna gjort annorlunda.

– Det är ju dumt att bygga 84 boxar som man experimenterar med, men vi hade haft en brand och var helt enkelt tvungna. Det finns flera småsaker som vi anser oss inte ha löst men vi är faktiskt väldigt nöjda, säger Anders Engvall.

Gjort besparingar

Att bygga efter egen design blev dyrare än prefabricerat, men Anders Engvall är övertygad om att andra besparingar vägt upp delar av merkostnaden.

– Att bygga såhär var inte billigt, vi har dyrare inredning med fler kvadrat. Men vi har också gjort besparningar i och med att vi inte har något utgödslingssystem, ingen spalt, inga kulvertfläktar, ingen brunn och så vidare, säger han.

Vill komma ikapp

Som en konsekvens av branden arbetar Maria och Anders Engvall för att komma i kapp i besättningsstorlek. Inte bara till ursprungligt djurantal på 160 suggor utan för att fylla de nya större stallarna med 225 djur.

– Hade vi inte utökat hade vi fått det otroligt tufft. Med tanke på avskrivningar och så vidare så hade vi ökat skulsättningen med två miljoner bara genom att bygga för samma besättningsstorlek som innan och ändå varit kvar på ruta ett. Plus att ekomarknaden gick riktigt bra då, säger Anders Engvall.

Fakta: Forsa gård

Omsättning 2017: 8 miljoner

Produktionsform: smågrisproduktion enligt Krav

Suggor: lantras/yourkshire genom alternerande återkorsning (varannan generation är fadern lantras och varannan yorkshire). Mål för besättningsstorlek är 225 suggor.

Årsproduktion före branden: 3200 smågrisar

Dödlighet: cirka 25 procent fram till avvänjning

Kullstorlekar: från 15 och uppåt

Foder: torrutfodring med egenodlat korn, vete och bönor samt lantmännens eko-koncentrat och mineraler.

Mark: 160 hektar odlingsbar mark, 12-13 hektar betas årligen av grisarna som används i växtföljden.

Skog: 168 hektar

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen