Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 oktober

Det som ägs av alla tar ingen hand om

Det är det omöjligt att gemensamt hantera allmän egendom på ett hållbart sätt. Det som ägs av alla tar ingen hand om. Det missbrukas, överutnyttjas eller missköts. Det skriver Elisabeth Hidén i en krönika.

 Det som ägs av alla tar ingen hand om. Det missbrukas, överutnyttjas eller missköts. Det skriver Elisabeth Hidén i en krönika.
Det som ägs av alla tar ingen hand om. Det missbrukas, överutnyttjas eller missköts. Det skriver Elisabeth Hidén i en krönika. FOTO: Tina Andersson och Johan Sedenius

Nyligen deltog jag i LRFs extra riksförbundsstämma. Stämmoboken, som samlar de inskickade motionerna, är en bra temperaturmätare. Vilka frågor är vi medlemmar mest engagerade i? Vad ser vi störst behov av att arbeta med under det kommande året?

Sex av de 71 inkomna motionerna berörde äganderätten. Den är skyddad i Europakonventionen sedan 1952, och blev grundlagsskyddad i svensk lag 1985. Trots det är den omdiskuterad 2020.

Inom nationalekonomin finns ett begrepp som heter ”Allmänningens tragedi”. Enligt det är det omöjligt att gemensamt hantera allmän egendom på ett hållbart sätt. Det som ägs av alla tar ingen hand om. Det missbrukas, överutnyttjas eller missköts. Begreppet ”Allmänningens tragedi” myntades 1833, men etablerades när en forskare använt det i en artikel 1968 om ett antal bönder som gemensamt skulle bruka ett betesområde.

Det finns flera exempel på när allmänt ägande fungerar dåligt: överfiskade hav, nedskräpning på gator och gemensamma tvättstugor som inte städas ordentligt. Vinsten att bidra blir för den enskilde för liten. För visst känns det viktigare att hålla sin egen tvättstuga ren?

Ska allmän egendom vara effektiv och nyttjas hållbart krävs det att samtliga berörda möts öga mot öga och enas om vilka regler som ska gälla. Något som inte rimmar med att staten går in och tvångsinlöser mark eller hindrar nyttjande.

Trots flertalet exempel på misslyckanden som uppstår i och med bristen på privat ägande, och särskilt många exempel på misslyckanden när det gäller hållbart nyttjande av resurser, så är det fortfarande ett problem i Sverige att staten vill gå in och ta över – för att göra det mer hållbart.

Genom att inskränka äganderätten riskeras investeringar, framtidstro och hållbart brukande. Markägaren sköter sin mark för att hon eller han ser ett mervärde i det. Varför ska personen som sköter sin skog så att rödlistade arter trivs där straffas med att möjligheten att bruka skogen försvinner? Det borde ligga i allas intresse, speciellt när hållbarhet är bland de hetaste frågorna, att värna om äganderätten. Det är inte en slump att skogar är välskötta, privata uppfarter städade och privata tvättstugor är renare.

Ju mer svensk mark som begränsas, desto mer beroende blir vi av importerade produkter. Till exempel mat som vi har sämre koll på hur den producerats, som inte bidragit till en levande landsbygd och som vi kanske inte ens får in i landet vid pandemier eller andra kriser.

Elisabeth Hidén,

ordförande LRF Ungdomen

LÄS MER: Stärkt äganderätt i oroliga tiderLÄS MER: Äganderätten behöver stärkas

Relaterade artiklar

Till toppen