Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 13 december 2018

Dialog ska förebygga häsofarliga läckage

Lantbrukare riskerar att förlora en viktig resistensbrytare i ogräsbekämpningen om inte resthalterna i ytvattnet minskar.

 "Den enskilde lantbrukaren har ofta koll på var erosionen till vattendragen kan riskera att ske. Det är där stöten ska sättas in vad gäller skyddszoner", säger Rikard Andersson, ogräsexpert på Jordbruksverket,
"Den enskilde lantbrukaren har ofta koll på var erosionen till vattendragen kan riskera att ske. Det är där stöten ska sättas in vad gäller skyddszoner", säger Rikard Andersson, ogräsexpert på Jordbruksverket, FOTO: Tove Nilsson

Mats Allmyr på Kemikalieinspektionen var på plats när en rad aktörer träffades i skånska Löderup för att diskutera hur de ökade fynden av ogräsmedlet diflufenikan i sydsvenska ytvatten kan minskas.

– Diflufenikan förekommer i allt större utsträckning och i högre frekvens över sitt riktvärde för ytvatten. Den utvecklingen måste vi vända. Men eftersom det är ett så viktigt verktyg i ogräsbekämpningen har vi valt att inte väga in det i traditionell prövning utan vi försöker skapa dialog och kommunikation för att få lantbrukare delaktiga i att lösa den här problematiken.

Fakta/Diflufenikan, DFF

Tidigare fanns DFF i produkter som Cougar och Bacara. I dag finns det ett större antal produkter som innehåller DFF. Exempel på det är Diflanil 500 SC, Legacy 500 SC, Sempra, Purelo och Othello OD.

Diflufenikan har god effekt på höstgroende ogräsarter som viol, veronika och plister och på resistensutsatta ogräs som våtarv, baldersbrå, kamomill, blåklint och vallmo.

Örtogräs

Diflufenikan är det verksamma ämnet i produkter som Diflanil 500 SC, Legacy 500 SC och används i huvudsak mot örtogräs, men har även effekt på en del gräsogräs. En stor del av användningen sker på hösten och det är också då som läckagerisken är som störst. Det är ett viktigt ämne i ogräsbekämpningen eftersom det klarar ogräs som annars är benägna att utveckla resistens mot andra grupper av ogräsmedel. Det finns endast fyra kända fall av resistens mot diflufenikan, trots att substansen använts sedan 1980-talet, och inget av dem i Sverige eller i grödor som odlas mycket i Sverige.

 Jenny Kreuger, föreståndare vid Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel på SLU.
Jenny Kreuger, föreståndare vid Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel på SLU. FOTO: Tove Nilsson

Minska halterna

Nu krävs det en kraftansträngning från lantbrukets sida för att inom loppet av några år bidra till att resthalterna i vattendragen minskar. Annars kan förbud eller ökad reglering vara aktuellt.

– Om kampanjen inte får någon effekt så kanske vi måste se över om vi ska ompröva produkterna med hänsyn till vad som händer i vattenmiljön, säger Mats Allmyr.

Att hålla nere doserna är ett sätt och det kan möjliggöras på olika vis. Behandling av höstsäd på hösten ska till exempel göras tidigt, i hjärtbladsstadiet eller tidigare.

– Det är när ogräsen är små som vi har den bästa effekten. Man ska inte dra på det på hösten och behöva gå upp i dos av den anledningen, säger Rikard Andersson, ogräsexpert på Jordbruksverket.

Att sträva efter att behandla vid god markfukt och vid god struktur på jorden är också viktigt då det främjar effekten. Skyddsavståndet till brunnar och diken ska vara två meter.

– Följ åtminstone det och gärna lite till för att minska risken att det kommer i direkt kontakt med dräneringssystemet.

– Den enskilde lantbrukaren har ofta koll på var erosionen till vattendragen kan riskera att ske. Det är där stöten ska sättas in vad gäller skyddszoner, säger Rikard Andersson.

Anpassa dosen

Läckagerisken är störst på lerjordar. Diflufenikan binder till markpartiklarna som riskerar att följa med vattenströmmarna genom större sprickor och porer ner till dräneringssystemet. På styva jordar som ofta har lägre ogrästryck och större risk för läckage är det värt att en extra gång överväga möjligheten anpassa dosen, enligt Rikard Andersson.

 Mats Allmyr, utredare Kemikalieinspektionen, var på plats för att diskutera hur ogräsmedlet diflufenikan i sydsvenska ytvatten kan minskas.
Mats Allmyr, utredare Kemikalieinspektionen, var på plats för att diskutera hur ogräsmedlet diflufenikan i sydsvenska ytvatten kan minskas. FOTO: Tove Nilsson

Eftersom läckaget har visat sig vara större på hösten än på våren är det bra att flytta behandlingen till våren i de fall det är möjligt, till exempel om grödan har såtts sent. En bra växtföljd kan också möjliggöra en lägre användningsintensitet över tid. En stor dominans av höstvete i växtföljden leder ofta till en större användning.

Avdrift är med stor sannolikhet inte en viktig anledning till att diflufenikan hittas i vattendragen.

– Men lätta frukter ska plockas först och avdrift är en sådan lättplockad frukt. Med rätt teknik och spruttidpunkt går den risken att minimera. Använd sprutmunstycken med en låg risk för avdrift, gärna dubbelvinklade, för denna typ av behandling, säger Rikard Andersson.

Informationskampanjen om diflufenikan är ett pilotprojekt som i nuläget riktar sig till lantbrukare i Skåne.

– Om vi får bra genomslag och effekt av kampanjen är det troligare att vi kan arbeta med liknande angreppssätt för hållbart växtskydd i framtiden, säger Mats Allmyr.

Så minskas risken för läckage

Behandla tidigt på hösten, senast i hjärtbladsstadium

Behandla vid god markfukt och god struktur på jorden

Använd avdriftsreducerande utrustning

Håll skyddsavstånd

Sänk dosen

Anpassa dosen efter jordart

Flytta behandling till våren

Sänk användningsintensiteten

Anlägg skyddszoner i erosionskänsliga områden

Källa: Jordbruksverket

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen