Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 13 oktober

Dikesslarv leder till sämre skördar

Misskötta diken och insomnade dikningsföretag är i dag snarare regel än undantag. Konsekvenserna för enskilda lantbrukare kan bli stora med mindre skördar och blöta åkrar. Med ett förändrat klimat riskerar problemen att öka ytterligare.

 Markus Hoffman, vattenexpert på LRF.
Markus Hoffman, vattenexpert på LRF. FOTO: LRF

– Vi vet att många diken inte har rensats på decennier och det är inte ovanligt att det sker en slamtillväxt på en centimeter per år. Det innebär att om det inte har rensats på 40 år så är det 40 centimeters slam i diket, säger Markus Hoffman, vattenexpert på LRF.

Förr togs ett gemensamt ansvar

I Sverige finns det idag cirka 50 000 dikningsföretag men långt ifrån alla är aktiva och det är inte ovanligt att hela eller delar av styrelsen avlidit. De flesta bildades mellan 1880 och 1950 och sedan dess har mycket förändrats på landsbygden. Det har blivit färre lantbrukare och många gårdar har styckats upp och bytt ägare.

– I den här processen och på grund av en minskad lönsamhet har det här med underhåll av diken fallit tillbaka i många bygder. När det finns färre lantbrukare då blir det även färre som funderar över dikenas betydelse. Men om vi ska klara målen i livsmedelsstrategin behövs all åkermark, säger Markus Hoffman.

Dåligt skötta diken ger lägre skördar

Konsekvenserna av vilande dikningsföretag och dåligt skötta diken kommer ofta smygande och det är inte alltid de är noterbara med blotta ögat. 

– I Danmark har man en tumregel som säger att om vattenståndet i diket gör att även grundvattenytan på åkern ligger i rotzonen så ger varje ökad centimeter en procent lägre skörd. Om du har tio centimeter för mycket vatten i markprofilen innebär det att du även får tio procent lägre skörd, säger Markus Hoffman.

 Konsekvenserna för enskilda lantbrukare kan bli stora med mindre skördar och blöta åkrar.
Konsekvenserna för enskilda lantbrukare kan bli stora med mindre skördar och blöta åkrar. FOTO: Anna Nilsson

Risk för större problem i framtiden

Om dikena inte sköts försämras markavvattningsfunktionen gradvis och ju längre tiden går desto blötare blir markerna. Med åren ökar även risken för akuta problem som rasade brotrummor eller nedfallna träd. 

– Om det finns en aktiv styrelse och en aktuell kostnadsfördelningslängd så kan man dela upp kostnaden och ta tag i problemen annars är risken stor att den enskilda lantbrukaren får ta hela kostnaden själv.

Med framtidens klimatförändringar är Markus Hoffman dessutom orolig att konsekvenserna av misskötta diken kommer att bli betydligt mer kostsamma.

– Det kommer bli blötare och större påfrestningar på den infrastruktur för vatten vi har. Det innebär inte att du behöver gräva större eller djupare diken däremot kommer det att bli viktigare att underhålla de befintliga. Gör du det så räcker det på de flesta gårdar för att känna sig trygg.

Samfälligheten är skyldig att underhålla diket

När LRF 2017 gick ut och frågade lantbrukare om vad som begränsar underhåll av diken svarade 44 procent att det helt enkelt inte blir av. Men många svarade även att de var rädda för att bryta mot miljöregler och vissa trodde att det krävdes ett tillstånd från Länsstyrelsen för att få åtgärda dikena.

– Men det stämmer inte. Det är bara om det finns fisk eller musslor i diket som det krävs en anmälan eller ett tillstånd. I vanliga fall är dikesföretaget tvärt om skyldiga att underhålla diket, säger Markus Hoffman.

FAKTA: Hoffmans tips till dig som vill väcka ett dikningsföretag

– Börja med att prata ihop dig med en granne. Det är viktigt att hitta någon mer som vill detta så du inte måste dra i det här helt ensam.

– Leta tillsammans fram akterna från bildandet av dikningsföretaget. Om ni inte hittar det så kolla hos Länsstyrelsen. Ofta finns de digitalt och går att hitta via deras hemsida.

– Beställ via LRF ett gratis exemplar av ”Dikningshandboken: Äga och förvalta diken”. Du hittar den här.

– Anmäl dig till och delta i en av de studiecirklar om aktiv förvaltning och underhåll av diken som arrangeras av LRF och Studieförbundet Vuxenskolan med stöd av Jordbruksverket. Mer info hittar du här.

FAKTA: Dikningsföretag

Dikning av åkermark har stimulerats av staten ända sedan Gustav Vasas tid. Det som i nuvarande lagstiftning kallas vattenverksamhet, exempelvis att gräva ett dike, kallades i äldre lagstiftning för ett dikningsföretag.

Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att gemensamt bygga och sköta diken samt fördela kostnaderna utifrån den nytta olika markägare hade av verksamheten.

Den som äger en vattenanläggning eller ett dike är enligt lag skyldig att underhålla detta så att det inte uppkommer skador för allmänna eller enskilda intressen. Om detta missköts kan ägarna bli skadeståndsskyldiga.

LÄS MER: Planera för bevattning av säsongens grödor i god tid (LRF Premium)

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen