Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 juli 2018

Dyrt och krångligt få tillstånd för bevattning

Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland har gjort bedömningen att flödet i små och medelstora vattendrag nu är så alarmerande litet att vattenuttag är att betrakta som olaglig. Beskedet drabbar de lantbrukare som bara gjort anmälan till länsstyrelsen om att ta vatten från sjöar, åar och bäckar.

 Markus Hoffman är expert på vatten och växtnäring på LRF. Han är kritisk till hur hanteringen kring bevattningsfrågor hanteras av stat och myndigheter,
Markus Hoffman är expert på vatten och växtnäring på LRF. Han är kritisk till hur hanteringen kring bevattningsfrågor hanteras av stat och myndigheter,

Att anlägga en damm eller våtmark säkrar vattenförsörjningen – men för att få ett tillstånd för det krävs en komplicerad, tidskrävande och kostsam process som av många upplevs som övermäktig.

Komplicerat och dyrt

Både EU och svenska staten har avsatt stora summor för att öka antalet våtmarker. Trots det är det många påtänka projekt som inte blir av. Det är för invecklat och innan bidragen kan betalas ut måste den sökande ligga ute med stora summor pengar. För den som vill anlägga ett magasin som enbart är avsett för bevattning finns sällan ekonomiskt stöd att få. Samhällsnyttan anses för liten.

– Länsstyrelsen har förståelse för att många tycker att det är krångligt att söka tillstånd och man behöver ofta hjälp av konsult och/eller juridiskt ombud, vilket fördyrar för de sökande. Är verksamheten så omfattande eller påverkar enskilda intressen eller naturvärden på ett sådant sätt att det krävs tillstånd, måste underlaget vara tillräckligt bra för att domstolen ska kunna göra rätt avvägningar mellan olika intressen. Det är ibland svårt för länsstyrelsen att förutspå vilka kompletteringar domstolen kräver och om man får tillstånd eller inte, säger Erika Nilsson, handläggare för vattenverksamhet på länsstyrelsen i Kalmar.

”Bra för Sverige”

Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på LRF, är kritisk till hur vattenfrågorna hanteras från statligt håll.

– Jag tycker personligen ur ett större perspektiv att röda mattan borde rullas ut för lantbrukare som vill säkra livsmedelsförsörjningen på det här sättet. Det är bra för Sverige, säger Markus Hoffman.

Får ligga ute med pengar

Ett problem är att flera myndigheter ofta är inblandade och pappersarbetet blir därför omfattande. För att verkligen vara säker på att få ta vatten ur sin våtmark ska miljödom, det som tidigare hette vattendom, sökas hos mark- och miljödomstolen i samråd med länsstyrelsen och detta kan ta åtminstone ett år. Investeringsstöd kan sedan sökas hos länsstyrelsen, liksom andra annat ekonomiskt stöd. Resultatet blir att markägaren får ligga ute med stora belopp under lång tid.

– Enligt Landbygdsprogrammet måste lantbrukaren ha haft kostnader för att kunna få stöd. Man skulle kunna tänka sig att det i stället skulle kunna betalas ut i förskott. Men där har Jordbruksverket, som beviljar stödet, valt att inte ha förskott, säger Jens Ratcovich, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Skåne.

Torkan gör det värre

Markus Hoffman efterlyser politisk handlingskraft för att förenkla processen då fler våtmarker skulle gynna inte bara den enskilde markägaren utan även miljön och den biologiska mångfalden. Situationen i dag leder bara till en frustration och förvirring hos de som vill söka. Den rådande torkan gör det hela än värre.

– Det är nöd som pågår nu. Folk ringer och gråter.

Danmark föregångare

Enligt honom är det inte enbart byråkratin som utgör ett hinder. Det saknas också kompetenta vattenrådgivare, exempelvis agronomer som kan bistå i processen. Han tycker att de statliga beslutsfattarna borde snegla på Danmark. Där har 28 damm- och våtmarksadministratörer anställts. De åker runt i landet och för att hitta bra lägen för våtmarker och hjälper till med hela pappersexercisen.

– Regelverket behöver förändras för att göra miljönytta. Kan inte staten förenkla får staten anställa rådgivare som sköter statens pappersarbete, som i Danmark.

Faktaruta: Våtmark och vattenuttag

Den som vill anlägga en våtmark som är mindre än fem hektar ska göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Större våtmarker kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Miljöbalkens huvudregel är att tillstånd ska sökas för vattenuttag. Men för mindre uttag räcker det att göra en anmälan hos Länsstyrelsen. Undantag från tillståndsregeln kan göras om det är uppenbart att vattenuttag inte skadar enskilda eller allmänna intressen. En anmälan ger ingen juridisk rätt att använda vattnet – endast ett tillstånd kan ge den garantin.

Relaterade artiklar

Till toppen