Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 28 december 2018

Efter EU-beslutet: Svensk modell om oschysta affärsmetoder på gång

EU-direktivet om oschysta affärsmetoder i livsmedelskedjan ska även få en svensk variant. Näringsdepartementet har utsett Johan Hedelin på Konkurrensverket att utreda frågan.

 Johan Hedelin på Konkurrensverket ska utreda EU-direktivet och lämna förslag på hur kraven i direktivet kan genomföras i svensk rätt.
Johan Hedelin på Konkurrensverket ska utreda EU-direktivet och lämna förslag på hur kraven i direktivet kan genomföras i svensk rätt.

Före jul kom ett omdiskuterat EU-beslut om att stoppa så kallade otillbörliga affärsmetoder. För första gången ska EU definiera vilka affärsmetoder som håller sig på rätt sida lagens gränser. Beslutet möttes av både jubel och ilska, där framför allt handeln och producenterna har helt skilda åsikter om direktivet.

Ska utreda frågan ur svensk synvinkel

Lägligt nog har Näringsdepartementet nyligen utsett Johan Hedelin på Konkurrensverket att utreda frågan ur svensk synvinkel. Detta för att lämna förslag på hur kraven i direktivet kan genomföras i svensk rätt, samt föreslå en ny lag för att genomföra direktivet.

Har god insyn i ämnet

Johan Hedelin har arbetat med konkurrensfrågor sedan han slutade på Handelshögskolan 1997, och har därmed god insyn i de problem och förutsättningar som krävs för att regelverket ska kunna efterlevas, men också om det kommer behövas extra regler för den svenska marknaden.

– Jag har jobbat på Konkurrensverket sedan 2002, så jag har gjort sådant här förut, även om den här nya regeln är både större och viktigare än de regler jag varit med och lanserat tidigare. Sedan kan jag EU-rätt, jag har ett forskningsprojekt på Handelshögskolan om statsstöds- konkurrens- och upphandlingsregler. Och så är jag väldigt engagerad i det här naturligtvis och har jobbat med matfrågor de senaste åren tack vare ett regeringsuppdrag vi fick.

Ska inte bli en papperstiger

Flera EU-länder har redan regler, i till exempel Finland finns en så kallad livsmedelsombudsman. Johan Hedelin ska därför titta på hur de olika länderna har gått tillväga. Sedan ska han samråda med och inhämta upplysningar från bland annat Statens jordbruksverk, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Livsmedelsindustrierna.

– Det blir förstås viktigt att höra med olika parter om hur långt man ska gå, men minst lika viktigt är hur man tycker att regelverket ska utformas så det inte blir för administrativt betungande och att tillsynen blir effektiv. Det jag absolut inte vill är att det ska bli en papperstiger, understryker Johan Hedelin.

Bra tillsyn ett måste

Han säger också att regelnivån från EU ligger på miniminivå, men väldigt mycket beror på hur det genomförs i skarpt läge.

– Reglerna är inte till någon nytta om vi inte har en bra tillsyn. Sedan ska vi titta på om det ska omfatta fler företag än minimikravet, och om det finns fler otillbörliga handelsmetoder.

Arbetet startar 1 januari, den 31 augusti ska Johan Hedelin redovisa resultatet och sedan ska det ut på remiss. Målet är att de nya reglerna ska gälla senast i början av 2021.

Läs mer: EU-lagen möts av jubel och kritik

Läs också: Rättvisa priser EU:s julklapp till bönderna

Relaterade artiklar

Till toppen