Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 mars 2018

Mycket att ha koll på vid Sam-ansökan

JÄRNÅSEN, TIDAHOLM

Det är i slutet av februari. Snön ligger djup över åkrarna på gården Järnåsen i Tidaholm. Än känns vårbruket avlägset. Inge Johansson har bokat tid hos Elisabeth Thisner på Hushållningssällskapet i Skara för att göra Sam-ansökan för 2018.

 Det tar ett par timmar för Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skara, och Inge Johansson, lantbrukare i Tidaholm, att göra SAM-ansökan.
Bild 1/3 Det tar ett par timmar för Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skara, och Inge Johansson, lantbrukare i Tidaholm, att göra SAM-ansökan. FOTO: Marie Henningsson
 Inge Johansson är mjölkbonde på gården Järnåsen i Tidaholms kommun.
Bild 2/3 Inge Johansson är mjölkbonde på gården Järnåsen i Tidaholms kommun. FOTO: Marie Henningsson
 Elisabeth Thisner, rådgivare Hushållningssällskapet Skara.
Bild 3/3 Elisabeth Thisner, rådgivare Hushållningssällskapet Skara. FOTO: Marie Henningsson

Elisabeth Thisner är sedan sex år tillbaka Inge Johanssons rådgivare för både växtodling och SAM-ansökan. För Inge Johansson är det helt uteslutet att göra Sam-ansökan på egen hand. För hans del är det effektivare att köpa den tjänsten.

De båda sitter vid Elisabeth Thisners skrivbord. Kartblad efter kartblad klickas fram på skärmen.

– Många skiften är det. Det kanske är 100 skiften på sammanlagt 450 hektar, säger Inge Johansson.

Viktigt kontrollera koder

Det är viktigt att kolla att alla skiften finns med och att varje skifte får sin rätta grödkod samt åtagande.

– Rådet vi får är att vi ska lita på det vi sökte för 2015 vad gäller åtaganden på betesmarker och eko. Jag tycker ändå att det blir ett detektivarbete vartenda år att leta reda på alla skiften som bytt block-id efter till exempel kontroll eller arealuppdateringar. Ibland kan block försvinna som man själv får leta upp, säger Elisabeth Thisner.

Elisabeths tips:

  • Kontrollera vilka åtaganden du har och om du uppfyller kraven.
  • Marker som man är tveksam om de skulle klara av en kontroll ska man inte söka ersättningar för.
  • Har du överskott av stödrätter, sälj de stödrätter som inte utnyttjats på två år. Annars dras stödrätter med lägst värde in automatiskt av Jordbruksverket.
  • Var noga med att rapportera alla händelser till Centrala djurdatabasen, CDB, inom sju dagar. Djurbaserade stöd som kompensationsstöd och stöd för nötkreatur påverkas om djur rapporteras in för sent under aktuell räkningsperiod.

För varje hektar man söker gårdsstöd måste man ha en stödrätt. Det visar sig att Inge har fler stödrätter än han utnyttjar. Det är inget större överskott. Men om han inte utnyttjar dessa stödrätter under två år i rad så dras de in av Jordbruksverket.

– Du har ett litet överskott på stödrätter. Ska du sälja dem? Just nu är det fler som vill sälja stödrätter än som vill köpa, säger Elisabeth Thisner.

Får klövpeng

Inge Johansson har mjölkkor och ansöker om klövpengen i sin Sam-ansökan. För att få klövpengen, 220 kronor per ko och år, krävs det att man låter verka kornas klövar minst två gånger per år med minst tre månaders mellanrum. Inge Johansson får nötkreatursstöd för de djur som är över ett år gamla.

Det stödet söker han genom att skriva in de produktionsplatsnummer som han har haft djur på under beräkningsperioden. Det är viktigt att rapporteringen till databasen CDB sköts korrekt. Annars är såväl nötkreatursstöd som kompensationsstöd i fara.

Ersättningen varierar

En annan viktig ersättning är kompensationsstödet, det vill säga det stöd som ges till jordbruk i mindre gynnade områden. Den jordbruksmark som Inge söker stöd för finns inom fyra olika kompensationsområden.

Det är kompensationsområdet där man har marken och typen av jordbruk man har, som avgör hur stor ersättningen blir per hektar. För Inges del varierar ersättningen mellan 480 kronor per hektar till 2 100 hektar.

”Viktigt rapportera i tid”

– Här gäller det att ha marginal och kunna lita på antalet djurenheter som man matchar mot hektar foderareal. Faktor minst 1,0 gäller, det är med andra ord viktigt att ha lite fler djur än hektar foderareal. Det är också viktigt att rapporteringar till sker CDB i tid så för att undvika avdrag på djurenhetern, säger Elisabeth.

Högre ersättning och högre krav

Inges djur betar inte så mycket naturbetesmarker. Men han har ändå några hektar där han har särskild skötsel och får den högre ersättningen och därmed högre krav på hur betet sköts.

Allt han odlar går till foder till de egna djuren. Förutom vall odlar han blandsäd, raps och ärtor.

Gårdsstödet är stort

Det stora stödet är förstås gårdsstödet. Numera är förgröningsstödet en stor del av ersättningen i gårdsstödet och de krav som ställs måste man klara.

Men eftersom Inge Johansson är ekologisk lantbrukare och odlar större delen av arealen med vall behöver han inte fundera över om han måste odla två eller tre grödor. Han behöver inte heller tänka på fokusarealer.

FAKTA: Järnåsen

Lantbrukare: Inge Johansson

Produktion: ekologisk mjölkproduktion med 145 kor, 25 tackor, odling av vall och spannmål.

Areal: 406 hektar åker, 54 hektar betesmark

Sökta stöd 2018: Ekologisk produktion, djur och växtodling. Gårdsstöd. Förgröningsstöd. Miljöersättningar betesmarker, även för särskilda värden. Minskat kväveläckage, fånggröda och vårbearbetning. Klövpeng. Nötkreatursstöd. Kompensationsstöd.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen