Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 oktober

Ökad optimism efter goda skördar

Sommarens generellt goda skördar har gjort susen för de svenska lantbrukarnas syn på lönsamheten, men bland växtodlarna ligger den upplevda lönsamheten fortfarande på minus, visar höstens upplaga av Lantbruksbarometern.

 Goda skördar har spätt på optimismen hos lantbrukarna visar höstens upplaga av Lantbruksbarometern.
Goda skördar har spätt på optimismen hos lantbrukarna visar höstens upplaga av Lantbruksbarometern. FOTO: Hans Dahlgren

Lönsamhetsindex för det svenska lantbruket hösten 2019 är minus 4. I våras var index minus 30. Sommaren med efterföljande skördar har således tydligt bidragit till ökad optimism i näringen.

Cirka hälften av lantbrukarna, 47 procent, upplever att lönsamheten är mycket god eller ganska god. Samtidigt tycker en något större andel, 51 procent, att den är ganska eller mycket dålig. Det är ändå en förbättring med 13 procentenheter jämfört med vårens mätning.

Skilda resultat

Resultaten skiljer sig kraftigt mellan produktionsgrenarna. Högst ligger grisproducenterna med ett lönsamhetsindex på 24. De följs av nötköttsproducenterna, 12, och mjölkproducenterna, 10.

Lägst ligger växtodlingsproducenterna med ett lönsamhetsindex på minus 27, visar barometern från LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna.

”Vi ser att växtodlarna fortfarande har utmaningar med sin lönsamhet trots en god skörd då priserna på spannmål sjunkit och inte kan läka effekterna av ett tufft 2018”, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk vid LRF Konsult, i en kommentar.

Grisnäringen särskiljer sig

Grisproducenterna sticker ut på flera sätt i höstens barometer. De är ensamma i bedömningen om positiv lönsamhet om ett år med ett index på 48. Sammantaget tror lantbrukarna att lönsamheten har minskat om ett år, vilket ger ett index på minus 5.

Bland grisproducenterna är det vidare 83 procent som känner att de har konsumenternas förtroende för dem som producenter. Bland mjölkproducenterna är motsvarande andel 62 procent. Totalt anser 65 procent att de har konsumenternas förtroende, en minskning med 4 procentenheter sedan hösten 2018.

 Ulf Möller är sedan oktober 2016 ny som ansvarig för jord- och skogsbrukssegmentet på Swedbank.
Ulf Möller är sedan oktober 2016 ny som ansvarig för jord- och skogsbrukssegmentet på Swedbank. FOTO: Mikael Ljungström

Påverkar importen mest

”Visserligen ser vi en vikande köttkonsumtion i Sverige men den påverkar primärt importerat kött, så det kan nog ses som ett kvitto på att svenska lantbrukare produceras bra produkter”, kommenterar Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Även i frågan om likviditet ger grisnäringen den ljusaste bilden. Bland grisproducenterna svarar 15 procent att likviditeten är dålig jämfört med 24 procent bland mjölkproducenterna. Under det senaste året har andelen lantbrukare som upplever dålig likviditet minskat från 25 procent till 19 procent.

Minskad kredittillväxt

Jordbrukets sammanlagda skuldsättning ökade under 2018 med cirka 8 miljarder kronor till omkring 331 miljarder kronor. Ökningstakten var den lägsta sedan 2009.

Resultaten i Lantbruksbarometern höst bygger på en undersökning som Kantar Sifo gjorde med 500 lantbrukare i september.

LÄS MER: ”Gårdsstödet motverkar konkurrenskraftiga gårdar”

Relaterade artiklar

Till toppen