Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 26 oktober 2012

Emils smarta hyss: Köp och förvandla till åkermark

Där det för ett år sedan växte 30 hektar storskog togs under hösten en första skörd av ekologisk spannmål. Emil Olsson har för femte året i rad gjort skog till åkermark.

Ekologiska storodlaren Emil Olsson har gjort till vana att göra skog till åker. Årets satsning med 30 hektar nyodling var den största hittills.
Bild 1/4Ekologiska storodlaren Emil Olsson har gjort till vana att göra skog till åker. Årets satsning med 30 hektar nyodling var den största hittills. FOTO: Mikael Ljungström
Grävmaskinisten skakar av jord från de stubbdelar som ligger kvar i vallar var 30:e meter på nyodlingen. Men innan våren ska allt ha körts bort för att bli biobränsle.
Bild 2/4Grävmaskinisten skakar av jord från de stubbdelar som ligger kvar i vallar var 30:e meter på nyodlingen. Men innan våren ska allt ha körts bort för att bli biobränsle. FOTO: Mikael Ljungström
Där Emil Olsson står i havreåkern växte för ett år sedan storskog. Han har den här säsongen anslutit 30 nya hektar av tidigare skogsmark till gården.
Bild 3/4Där Emil Olsson står i havreåkern växte för ett år sedan storskog. Han har den här säsongen anslutit 30 nya hektar av tidigare skogsmark till gården. FOTO: Mikael Ljungström
Bild 4/4 FOTO: Mikael Ljungström

Det är mitten av september på Slätte Gård norr om Töreboda i Västergötland. Av de hektar som återstår att skörda befinner vi oss på vad som ett år tidigare var nästan 100-årig storskog.

Den ständigt expanderande ekoodlaren Emil Olsson köpte förra våren 55 hektar åkermark och 85 hektar skogsmark av en äldre granne. Av skogsmarken lät han kalavverka ett skifte på drygt 50 hektar varav 30 hektar nu har blivit odlingsmark.

– Från början hade vi tänkt oss åtta hektar men vi flyttade gränsen efterhand. Detta är lätta och nästan helt stenfria jordar, konstaterar Emil Olsson.

Med början 2008 har han varje år omvandlat skog till åker när han köpt ny mark. Men tidigare har det som mest handlat om några hektar, ofta i form av en holme som legat i vägen.

Efter avverkningen har marken ytfrästs, djupfrästs och sedan täckdikats. Man tillsätter 10 ton kalk och 1–2 ton benmjöl per hektar och koppar efter behov och marken trycks ihop med tallriksharv. Det dröjer till tredje säsongen innan jorden har satt sig tillräckligt för att kunna plöjas, menar Emil.

– Kopparn är viktig, framför allt på lättare jordar. Utan den blir det ren missväxt. Vi analyserar behovet med en vanlig markkartering, säger Emil Olsson.

På nyårsafton rycktes den sista stubben. Täckdiken med tio meters mellanrum grävdes i februari och i slutet av maj såddes nyodlingen med utsädesslattar som hade blivit över. Havren har vuxit bäst, vårvetet och kornet sämre. Jorden är de första åren i princip ogräsfri utan att några insatser gjorts.

Emil Olsson räknar med att omvandlingen kostar 55 000 kronor per hektar. Det som nu återstår är stubbraderna var 30e meter som ska köras bort under vintern och säljas som biobränsle.

Den aktuella marken har med all säkerhet aldrig tidigare varit odlad. Emil Olsson har fått tag på en lantmäterikarta från 1693 där området beskrivs som försumpad skog. Det dikades för hand på 1920-talet för att dränera de stora vattenmängder som trycks ut från grusåsen ovanför.

Trädens ålder gjorde det till en ekonomiskt gynnsam affär. Sammanlagt avverkades 14 700 kubikmeter fub till ett värde av åtminstone 150 000 kronor per hektar, så man kan säga att avverkningen betalade markköpet.

– Det smarta är att man här kan skriva av sina kostnader till skillnad från när man köper åkermark, påpekar Emil Olsson.

Omvandlingen kräver tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd samt från Skogsstyrelsen för själva avverkningen.

Pengar att tjäna om förutsättningarna är de rätta

Kalkylen över nyodling av skogsmark bygger på om en ökad vinst i produktionen täcker förlorade skogsintäkter och kostnaderna för nyodlingen. Här kan siffrorna variera kraftigt beroende på förutsättningarna. Att använda egen skogsmark blir mer intressant desto högre priserna på åkermark i området är.
Ola Hallin på Hushållningssällskapet i Jönköping har räknat (2008) på hur mycket en mjölkgård tjänar med en nyodling intill gården jämfört med mark tio kilometer bort. Räknat per mjölkko och år blir flytgödselspridning på fältet längst bort blir 886 kronor dyrare och transportkostnaden för ensilage och flytgödsel blir enligt studien 1 480 kronor högre.

Relaterade artiklar

Till toppen