Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 augusti

Klimatexperten Kuylenstierna: Gröna näringarna en del av lösningen

DJURGÅRDEN, STOCKHOLM.

Våga kliva fram i hållbarhetsdebatten! Den uppmaningen riktar en av Sveriges tyngsta experter på miljö- och klimatområdet, Johan Kuylenstierna, till bönder och andra verksamma inom de gröna näringarna.

 Klimatexperten Johan Kuylenstierna tror på det svenska jordbrukets framtid. Med sina goda förutsättningar borde Sverige kunna bli en nettoexportör, säger han.
Klimatexperten Johan Kuylenstierna tror på det svenska jordbrukets framtid. Med sina goda förutsättningar borde Sverige kunna bli en nettoexportör, säger han. FOTO: Urban Brådhe

I grunden är han geovetare, numera hedersdoktor vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet. Men Johan Kuylenstierna har också genom livet odlat en speciell känsla för jordbruket.

Nyligen blev han fast knuten till TV4 som oberoende miljö- och klimatexpert. Under hösten hoppas han kunna ge TV-tittarna en inblick i de gröna näringarnas roll i den omställning till ett fossilfritt samhälle som väntar.

Svenskt jordbruk inger hopp

– Det som är så spännande med de gröna sektorerna är att de är en så otroligt viktig del av lösningen för alla andra sektorer, för hela samhällets omställning, säger Johan Kuylenstierna då han möter Land Lantbruk.

I en värld där massproduktion av billiga livsmedel har resulterat i svåra hållbarhetsproblem inger Sverige ändå hopp, menar han. Även om också det svenska lantbruket har en läxa att göra, vilket han återkommer till under intervjun.

I sin tidigare roll som vattenexpert på FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO fick Johan Kuylenstierna nya perspektiv på livsmedelsproduktionen. Han såg den ”gröna revolutionens” mörka baksida.

– Alldeles för mycket insatsvaror används globalt. Det finns stora problem med övergödning, klimatpåverkan och förstörelse av jordbruksmark och vattenresurser. Här kan man konstatera att det svenska lantbruket är ett av de mest effektiva och samtidigt mest hållbara.

 Den krympande tillgången på jordbruksmark är en av mänsklighetens stora utmaningar. 2 000 kvadratmeter, 0,2 hektar per person, återstår. Det är en minskning från cirka 4 700 kvadratmeter per person i början av 1960-talet. Källa FAO
Den krympande tillgången på jordbruksmark är en av mänsklighetens stora utmaningar. 2 000 kvadratmeter, 0,2 hektar per person, återstår. Det är en minskning från cirka 4 700 kvadratmeter per person i början av 1960-talet. Källa FAO FOTO: Grafik: Olle Carlsson

TV-höst om jordbruket

När Land Lantbruk träffar Johan Kuylenstierna har sommaren just slagit ut och intervjun kan göras utomhus, på en parkbänk i det grönskande Djurgården. En oas i storstaden där han ofta tar promenader med familjens labrador.

Det är dagen före midsommarafton och ingen vet säkert om den exceptionella torkan 2018 bara var ett hack i väderkurvan. Än så länge ser det riktigt ljust ut för årets skörd.

Johan Kuylenstierna berättar om sina idéer inför TV-hösten, om att han gärna vill jämföra somrarna 2018 och 2019 sett ur jordbrukets perspektiv. Det är tänkt att bli utgångspunkten för en bredare berättelse om de gröna näringarna och klimatförändringen.

Nyckelroll i omställningen

För att utsläppen av växthusgaser ska nå ner till noll år 2050 så spelar lant- och skogsbruket en nyckelroll. Och så som Johan Kuylenstierna ser det, en positivt bidragande roll.

– Det är dags att ställa om till ett fossilfritt samhälle, och gör vi det nu så kan vi göra det i god ordning, säger han med en optimism som känns igen från hans föredrag.

När andra bedömare ibland beskriver Parisavtalet som för svagt så framhåller Johan Kuylenstierna i stället hur ”fantastiskt” avtalet är uppbyggt och att det ger alla länder möjligheten att höja sina ambitioner över tid. Dagens ofta starkt polariserade debatt där ”bovar” pekas ut och klimatskulden fördelas, tar han avstånd ifrån.

Bönderna i stormens öga

Det var också möjligheterna, inte problemen som han lyfte som inbjuden talare på LRFs riksförbundsstämma i maj.

– Det spelar ingen roll om vi pratar klimat, vatten, jordbruksmark, biodiversitet eller om fattigdomsbekämpning. Bönderna befinner sig i stormens öga. Det finns nästan ingen yrkeskår som sitter så i mitten av problematiken, men som ändå kan förknippas med något så otroligt positivt som livsmedelsproduktion, säger han i intervjun med Land Lantbruk.

 De gröna näringarna är i centrum för hela samhällets omställning till fossilfritt, förklarar Johan Kuylenstierna.
De gröna näringarna är i centrum för hela samhällets omställning till fossilfritt, förklarar Johan Kuylenstierna. FOTO: Urban Brådhe

Skillnad i klimatavtryck

Köttproduktionen har stått i klimatdebattens fokus på senare år.

Här är Johan Kuylenstierna pragmatisk. Människor kommer alltid att äta kött, spår han men varnar för en fortsatt global uppgång i konsumtionen. Snarare bör vi dra ned på köttet.

Han framhåller dock skillnaden i klimatavtryck mellan en hårt driven industriell biffproduktionen och betesdrift i ett land som Sverige, med mark och vattenresurser som normalt sett räcker.

Svensk nettoexport

Ur detta perspektiv borde förhållandet vara det omvända. Sverige skulle inte behöva importera så mycket kött, menar han.

– Den svenska köttproduktionen är bra jämfört med hur det ser ut globalt. Vi borde faktiskt vara nettoexportörer.

Dagens jakt på billigaste pris i köttdisken beskriver Johan Kuylenstierna som ”absurd” ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Här är det något som har gått fel i livsmedelsproduktionen, slår han fast.

Ett sådant påstående kan möta kritik från frihandelsvänner, men där backar inte Kuylenstierna. Visserligen är han för öppen handel, men det ska vara på hyfsat jämlika villkor.

Betalt för miljökraven

– Jag har så svårt att förstå att en brasiliansk oxfilé kan kosta hälften av en svensk. För om vi i Sverige har bestämt att vi ska ha en hög nivå på djurhållning och miljökrav så får vi också vara beredda att betala priset.

När man hör Johan Kuylenstierna vältaligt beskriva fördelarna med svensk livsmedelsproduktion kan man nästan tro att hållbarhetsmålet redan är nära. Men så är det inte riktigt, när man lyssnar vidare.

– Under de kommande 20-30 åren kommer så ofantligt mycket att hända i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Några budskap vill han särskilt förmedla till lant- och skogsbruket och till de beslutsfattare som styr över näringens villkor. Något som bör uppfyllas för att utsläppen av växthusgaser ska nå ner till noll år 2050, vilket krävs för att jordens uppvärmning ska begränsas till 1,5 grad.

Stoppa nettoflödet av kol

Att se till att det inte finns något nettoflöde av kol från markerna, är hans första budskap.

För att komma bort från det fossila lantbruket så måste undantaget vad gäller koldioxidbeskattningen också upphöra. Detta är ett tydligt budskap från det klimatpolitiska rådet.

– Vi säger inte att jordbruket inte behöver stöd, men sänkt dieselskatt är fel incitament.

Det tredje budskapet handlar om böndernas ställning på en föränderlig konsumentmarknad. Lantbruket bör ta sig en grundlig funderare över vad som behöver produceras för att matcha de konsumtionsmönster som han tror kommer att förändras mycket under de närmaste tio – tjugo åren.

Torkans utmaningar

– Och så förväntar jag mig en aktiv debatt om lantbrukets klimatanpassning. Vad ser man för utmaningar i ljuset av att förra sommaren blev så extrem.

Här ser Johan Kuylenstierna som vattenexpert en hel del möjligheter. Debatten i Sverige borde handla mer om att ta tillvara och förvalta vattenresurser och att återskapa våtmarker.

– I Sverige har vi ju också ofantligt många sjöar där nivåerna knappt påverkades av den extremt torra sommaren. Här kan man se över möjligheten till konstbevattningskapacitet från närliggande sjöar, till exempel. Som så ofta har vi i grunden fantastiska förutsättningar för att stärka vår produktionskapacitet.

Lantbruket behöver nu komma in mer i hållbarhetsdebatten, poängterar han. Mycket kunskap kan visserligen han och andra klimatexperter förmedla till beslutsfattarna. Men de konkreta lösningarna på lantbrukets viktiga område måste näringen själv vara med och utforma, anser han.

Intresse sedan barndomen

Gång på gång under intervjun understryker Johan Kuylenstierna att han inte är någon expert på jordbruk.

Han har inte ens särskilt gröna fingrar.

– Det här är svårt, det märker jag när jag försöker odla tomater på landet.

Hans intresse för lantbruksfrågor är dock stort. Ett frö kan ha såtts i hans tidiga barndom då föräldrarna hyrde en bostad utanför Eskilstuna, på ägor tillhörande Bibys Herrgård.

– Enligt vad mamma har berättat så var jag ute dygnets alla ljusa timmar. Natur och miljö har alltid intresserat mig och då är steget till de gröna näringarna inte långt.

Maten tas för given

2010 kom han hem till Sverige efter några år som vattenexpert på FAO i Rom, där han även fick inblick i den livsmedelskris som fått priserna att sticka iväg och som skakat om många fattigare länder politiskt. Kontrasten blev stor. Han blev närmast chockad av hur lite svenskarna verkade bry sig om den egna livsmedelsförsörjningen, trots ett stort importberoende. Här hemma togs maten för given.

– Jag skrev en debattartikel ihop med SLU:s dåvarande rektor Lisa Sennerby Forsse, där vi lyfte behovet av en nationell strategi för tryggad livsmedelsförsörjning.

Låg i tiden

Hans inlägg låg i tiden. LRF startade snart en sådan kampanj och 2016 fattade riksdagen beslutet.

På stämman i maj tog LRF ett nytt strategiskt beslut, att före årets slut anta en gemensam färdplan för klimat- och hållbarhet för de gröna näringarna. Det är rätt våg att gå, menar Johan Kuylenstierna.

– Det är otroligt viktigt att den här yrkeskåren har kontroll över agendan. Nu när det är så väldigt mycket diskussioner om djurhållningen, om vilken typ av grödor vi ska ha, hur vi ska förvalta våra marker och ekosystemen.

Högre priser på livsmedel

Lantbrukaren ska ha möjlighet att driva utvecklingen, betonar han, men däremot inte själva behöva betala för alla de investeringar som krävs för ett fossilfritt jordbruk.

– Om samhället vill att lantbruket ska vara en positiv kolsänka, så bör bonden få betalt för sina investeringar. Och det krävs även en rad andra förändringar. Högre livsmedelspriser som ökar lantbrukets lönsamhet är en sådan.

Ny FN-rapport stärker optimism

En vecka innan intervjun ska gå i tryck kommer FN-panelen IPCC med en specialrapport där jord-och skogsbruket pekas ut som hot mot klimatmålen.

Men den rubbar inte Johan Kuylenstiernas övertygelse att den gröna sektorn kan bidra positivt som kolsänka, säger han då Land Lantbruk ber om en kommentar.

– Rapporten visar att vi måste förändra våra konsumtionsmönster och inte minst minska svinnet i hela matkedjan. Men i grunden stärker rapporten min optimism. Den visar vilken fantastisk potential som finns i de gröna näringarna att vara en ännu större del av lösningen.

FAKTA: Johan Kuylenstierna

Född: 1965.

Utbildning: Licentiat i Naturgeografi med inriktning Palaeoklimatologi. Forskarstudier i bland annat Arktis och Antarktis.

Karriär: Universitetslärare. Arbete vid FN i New York, Geneve och Rom. Projektledare för World Water Week i Stockholm. VD för Stockholm Environment Institute 2012-2018.

2014: Utnämnd till Miljömäktigast i Sverige av tidningen Miljöaktuellt.

2017: Sommarpratade i P1.

I dag: Vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet, sitter i 6 styrelser, bland annat Sveaskog, Axfoundation och Världsnaturfonden. Är deltidsanställd vid Stockholms universitet, driver eget bolag och har uppdrag för TV4. Ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Fritidsintressen: Att vara ute på landet i Stockholms skärgård är högsta prioritet under den lediga tiden. Är också mycket intresserad av mat och vin, vilket också har stärkt intresset för jordbruk.

LÄS MER: Kuylenstierna: ”Klimatsmart jordbruk måste vara lönsamt”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen