Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 november

EUs klimatkrav sätter nästa Cap-budget under press

EU höjer kraven på att lantbruket ska göra mer för miljö och klimat. Men skär också ned jordbruksbudgeten, Cap. Det betyder att något annat får stryka på foten, konstaterar Lars Olsson, en av de svenska Cap-förhandlarna.

 Klimatkrav och besparingar i nya Cap tvingar fram ett ökat marknadstänk, exempelvis i nötköttsbranschen, spår departementsrådet och Cap-förhandlaren Lars Olsson.
Klimatkrav och besparingar i nya Cap tvingar fram ett ökat marknadstänk, exempelvis i nötköttsbranschen, spår departementsrådet och Cap-förhandlaren Lars Olsson. FOTO: Gunilla Ander

– Vi förväntar oss ett ökat fokus på klimat. Mer medel ur Cap-budgeten kan komma att satsas på den typen av åtgärder. Det kräver en omprioritering från andra områden, säger Lars Olsson, som är departementsråd vid näringsdepartementet och en nestor vad gäller Cap. Han är nu inne på sin fjärde stora reform.

Framöver blir marknadsbasen viktigare för jordbruket och i synnerhet för näringar med mycket EU-stöd, menar han. Det gäller exempelvis för naturbeteskött.

– Där blir det än viktigare att titta på marknadens segment så som köttkvalitet.

Dags för sista ronden

I skuggan av Brexit-dramatiken drar det ihop sig till sista ronden i kampen om EUs finanser för åren 2021-2027. I december väntas de kvarvarande 27 länderna besluta om den EU-budget där britternas utträde lämnar ett gapande hål. På bordet ligger EU-kommissionens förslag att CAPs andel bör minskas från 38 till 30 procent. I pengar betyder det en neddragning från 408 miljarder euro (åren 2014 – 2020) till 365 miljarder euro.

Du nämnde omprioriteringar, vad kan bli aktuellt att prioritera ned? Både av EU-länderna gemensamt och sedan av Sverige som ju få mer makt att avgöra hur medlen spenderas?

– Det kan bli aktuellt att se över fördelningen mellan inkomststöden och medel till andra åtgärder, säger Lars Olsson.

För Sveriges del innebär detta i klartext att pengar i så fall tas från gårdsstödet – som idag är den största utbetalningen till lantbrukarna, men som också är ett inkomststöd som ofta ifrågasatts.

– Ett problem är att de nuvarande gårdsstöden på längre sikt inte är särskilt effektiva för att stödja en lönsam, konkurrenskraft jordbrukssektor. Gårdsstöden kapitaliseras ju i form av högre arrenden, och i vissa områden högre markpriser. En del av stöden går dessutom också till icke-produktion.

Klimatet är i fokus

Istället vill regeringen styra över medel till riktade åtgärder, så som miljöersättningarna där pengar betalas för en viss typ av åtgärd.

Det är klimatfanan som vajar högt över den kommande Cap-reformen. Så mycket som 40 procent av jordbruksutgifterna viks för klimatåtgärder. Hur kan klimatkraven på lantbrukarna komma att se ut?

– Till viss del kommer klimatkrav att läggas på lantbrukarna i form av grundvillkor som behöver uppfyllas för att få del av inkomststöden. Dessutom som investeringar som lantbrukare i viss utsträckning kan erhålla investeringsstöd för.

Ersättningar blir kvar

Många ersättningar kommer bönderna ändå att känna igen. Lars Olsson nämner dagens betesmarksersättningar som exempel på ett stöd som rimmar väl med klimatkravet.

– Betesdrift och bevarande av naturbetesmarker kommer fortsatt att vara prioriterat.

Men samtidigt finns det en gräns för vad ersättningar kan åstadkomma i ett läge då Cap stramas åt, framhåller han.

– Det räcker inte att flytta över pengar och tro att man på så sätt löser ekvationen. Det gäller att utveckla de olika segmenten, och en förmåga att förmedla mervärdet genom kedjan ut till lantbrukaren.

Mer flexibelt Cap

Det nya och mer flexibla Cap har dock också sådant på den positiva sidan som kan ge nya möjligheter att finna ersättningar för nationellt prioriterade mål. Som en del av Caps nya ”gröna arkitektur” lanseras ”eco-schemes”, med ettåriga frivilliga åtaganden inom direktstöden.

– Ett nytt förslag som inom ramen för eco-schemes är att ersätta lantbrukare som är fossilfria, genom ett extra arealstöd, nämner Lars Olsson som exempel.

Eco schemes skulle även kunna användas för stöd för betesdrift.

Ett i dag viktigt stöd för animalieproducenter är det särskilda nötkreaturstödet. Det är ett produktionskopplat direktstöd värt cirka 800 miljoner årligen. Kommer detta att finnas kvar?

– Formellt kommer denna möjlighet att finnas kvar, säger Lars Olsson utan att spekulera i vilket beslut svenska politiker här fattar.

Finns det något annat sätt att kompensera köttproducenter, om nu exempelvis nötkreaturstödet skulle dras ned?

– Sverige driver här frågan om att kunna betala ut en ersättning för god djurvälfärd som går utöver gällande EU-lag, men som svensk lag kräver. Att få gehör är svårt, men om detta blir möjligt skulle ett alternativ kunna vara att ersätta lantbrukare för att de har ko ute på bete.

Lars Olsson listar köttbranschens möjligheter och hot i det kommande Cap:

MÖJLIGHETER

– Ökat fokus på miljö och klimat talar för en satsning på den svenska nötköttsproduktion. Det gäller både betesbaserad uppfödning och uppfödning på stall.

– Den svenska livsmedelsstrategin har en målsättning om en ökad produktion av livsmedel. Den kommer att vara vägledande när nya CAP ska genomföras i Sverige

– Ökat intresse från svenska konsumenter att köpa svenskt

HOT OCH FRÅGETECKEN

– Osäkerhet kring stöden. Kommer det att ske några större förändringar av de olika stöden som går till nötköttsproduktionen?

– Prognoserna visar på realt höjda priser för nötkött, men hur blir prisutvecklingen i Sverige?

– Hur kommer Brexit att påverka marknaden?

– Kommer mervärdena i svensk produktion att kunna förmedlas genom kedjan ut till lantbrukaren?

Lars Olsson:

Ålder 53 år.

Bakgrund: Uppvuxen på ett jordbruk i Bred, har varit lantbrukare vid sidan om anställningar. Utbildad agronom, mark, växt. Departementsråd och Cap-förhandlare.

Aktuell: Arbetar sedan dryga 20 år med jordbrukspolitiska frågor på regeringskansliet.

2021 ett övergångsår med minskade Cap-stöd

Före årsskiftet ska EU-länderna ta beslut om EU-budgeten för 2021-2017, inklusive Caps andel.

Men beslut om själva Cap-reformen väntas först 2020. Därefter ska varje land anta sin egen strategiska Cap-plan, vilket gör 2022 till tidigaste startår får det nya Cap. Under 2021 gäller därför EU-kommissionens övergångsregler. I princip förlängs dagens Cap, men tillförs mindre pengar.

För Sveriges del dras direktstöden ned med 4 procent, en minskning från 700 miljoner euro 2020 till 673 miljoner 2021.

I landsbygdsprogrammet med miljöstöden blir neddragningen större, minus 15 procent i alla EU-länderna. För Sveriges del minskas dessa EU-ersättningar från 250 miljoner euro 2020 till 211 miljoner 2021.

Lars Olsson om taket på gårdsstödet:

EU-kommissionen föreslår att direktstödet får en obligatorisk maxgräns vid 100 000 euro för enskilda företag, och att stöden sänks från 60 000.

Men eftersom arbetskostnader får räknas bort (även bondens egen arbetsinsats) kommer ganska få svenska företag att drabbas, enligt Lars Olsson.

– Men Sverige är av flera skäl kritiskt till takbeloppet. Många lantbrukare riskerar att få en ökad administrativ börda.

Ännu har förhandlingarna inte kommit in på modeller för att räkna ifrån arbetskostnaderna.

Så här fördelades EU-stöden i Sverige 2018

Så här fördelades de viktigaste EU-stöden till det svenska jordbruket 2018:

Gårdsstöd: 7,39 miljarder SEK.

Miljö/ekoersättningar: 1,8 miljarder SEK.

Kompensationsstöd: 1,4 miljarder SEK.

Företagsstöd: 0,6 miljarder SEK.

Projektstöd: 0,68 miljarder SEK.

Marknadsstöd: 0,07 miljarder SEK.

Relaterade artiklar

Till toppen