Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 juni 2018

EU:s straffnota: 1 miljard kronor

Jordbruksverket står inför återbetalningskrav till EU på cirka en miljard kronor. Och det kan bli bönderna som får betala i form av neddragningar på direktstöd och stöd från Landsbygdsprogrammet.

FOTO: Jordbruksverket

EU:s revisorer har besökt Sverige i flera omgångar och riktar skarp kritik mot Jordbruksverket. När ett medlemsland inte sköter EU-stöd ut som det ska – till exempel betalar ut dem för sent eller inte kontrollerar att stöden betalas ut rätt – då svarar EU-kommissionen med korrigeringar, alltså indraget stöd.

”Alla medlemsländer får korrigeringar”

Och det är inte småpotatis. Exakt hur stora neddragningarna blir är inte klart – det vet man först efter att kommissionen och Jordbruksverket förhandlat färdigt. Men Jordbruksverket har både redan betalat och bokfört skulder för framtida betalningar.

Land Lantbruk har nagelfarit Jordbruksverkets årsredovisning och ett par interna mejl. Totalt handlar det om neddragningar för cirka en miljard kronor. Verket skriver i sin årsredovisning: ”Observera att beloppen är mycket osäkra vilket innebär att den slutliga korrigeringen kan både minska och öka betydligt”.

 Stefan Hermansson, Jordbruksverkets budgetchef.
Stefan Hermansson, Jordbruksverkets budgetchef. FOTO: Jordbruksverket

Stefan Hermansson är budgetchef på Jordbruksverket. Han säger att korrigeringarna minskat med cirka 10 procent sedan årsredovisningen för 2017 skrevs. Och att mycket också är under förhandling.

– Det rör sig snarare om 68 miljoner euro, cirka 700 miljoner kronor, inte en miljard. Alla medlemsländer får korrigeringar, säger Stefan Hermansson.

”Betalas ut som planerat”

I ett par interna mejl från verket står det klart och tydligt att korrigeringarna kommer att drabba EU-stöden, så att lantbrukarna får mindre stöd. Ett av dem är från Jordbruksverkets budgetchef Stefan Hermansson.

Han skriver att Jordbruksverket ska göra bedömningar av finansiella korrigeringar ”som ska belasta landsbygdsprogrammets nationella anslag”. Men han säger att det bara är en olycklig formulering som egentligen handlar om bokföring.

– Stöden betalas ut som planerat. Korrigeringarna drabbar absolut inte bönderna utan belastar hela statsbudgeten, säger han.

Men Mirja Hjers, chef för Stödsamordningsavdelningen på Jordbruksverket, har en annan uppfattning. Hon säger tvärtom att stöden kan dras ner.

– Det är formellt rätt som Stefan Hermansson säger, men det avgörs från fall till fall om korrigeringarna kompenseras eller inte.

 Mirja Hjers, chef för Stödsamordningsavdelningen på Jordbruksverket.
Mirja Hjers, chef för Stödsamordningsavdelningen på Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

Så hur ligger det till egentligen? Land Lantbruk frågade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som svarar via sin pressekreterare Maria Soläng.

– Det finns ingen automatisk koppling mellan landsbygdsprogrammets budget och korrigeringar. Den direkta konsekvensen för stödmottagarna blir inte sänkta stödnivåer, vare sig på gårdsstöd eller i landsbygdsprogrammet, skriver hon.

”Orättvist att bristande handläggning drabbar bönderna”

Jan-Erik Andersson, konsult i EU-frågor, anser att neddragningarna ändå drabbar bönderna – inte genast men så småningom. Finansdepartementet lär inte ha lust att kompensera hur länge som helst för att Jordbruksverket straffas med neddragningar av EU, resonerar han. Då måste ju pengarna tas från något annat.

– Det är väldigt orättvist att Jordbruksverkets bristande handläggning drabbar bönderna. Jordbruksverket pantsätter stöden för att skyla över sin egen inkompetens, säger Jan-Erik Andersson.

 Jan-Erik Andersson, konsult i EU-frågor.
Jan-Erik Andersson, konsult i EU-frågor. FOTO: Lasse Modin

LRF är mycket kritiskt till att bönderna kan få betala EU-böterna genom mindre pengar till det som landsbygdsprogrammet är till för.

– Alla eventuella EU-böter måste kompenseras och landsbygdsprogrammet fyllas på med nya medel. Om inte detta sker är inte politikernas utfästelser kring den nationella livsmedelsstrategin eller landsbygdspolitiken mycket värda, säger Thomas Bertilsson, enhetschef för äganderätt och näringspolitik.

FAKTA: Stora smällen rör tvärvillkor och investeringsstöd

• I senaste årsredovisningen skriver verket att det har reglerat 56 miljoner kronor i korrigeringar för olika ärenden. Det har också satt av 97 miljoner för ärenden som går tillbaka till 2014. För andra äldre ärenden har verket satt av maximalt 47 miljoner – det gäller stöd för skolmjölk, frukt och grönt, fiskerifonden och projektstöd.

• Den stora smällen blir korrigeringar som följer granskningen av stöd som rör tvärvillkor och investeringsstöd. Dessa förhandlar verket med EU om. Där räknar verket med en korrigering på 587 miljoner kronor.

• Ovanpå detta räknar verket i en rapport till regeringen med ”ett schablonmässigt årligt anslagsutfall på 75 miljoner till 2022” – en korrigering av EU-stöden med 75 miljoner varje år. Det blir ytterligare 225 miljoner, om det infrias.

• Summa: cirka en miljard kronor.

Relaterade artiklar

Till toppen