Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 juli

Experterna: Detta krävs för bättre skördeekonomi

Efter ett uselt fjolår har 2019 generellt börjat bra för den svenska växtodlingen. Framåt hänger det mycket på vattentillgången om den ovanligt stora höstsådden ska resultera i en god skörd.

I spåren av fjolårets torka och värme pressas många djurproducenter fortfarande av höga kostnader för foder.

– En del företagare har det lite svårare med kassaflödet fram till skörd. Överlag är lantbrukarnas ekonomi belastad av till följd av de många problem som uppstod under 2018, men i vilken grad varierar stort mellan företagen, säger Jimmy Larsson, nationell affärsutvecklare vid Hushållningssällskapet.

– Den första vallskörden 2018 har varit bra, men på det regionala planet, exempelvis i Kalmartrakten, har det inte kommit så mycket regn i år heller, vilket skapar lite bekymmer kring andraskörden.

Odlas ovanligt mycket

I år odlas ovanligt stora arealer vete och oljeväxter i Sverige, 471 000 hektar respektive 108 000 hektar. Veckan efter midsommar var det förväntade priset på vete i skörd cirka 1:40 kronor per kilo, enligt Hushållningssällskapet. Det är i nivå med genomsnittet under de senaste åren.

– Som läget är just nu finns det förutsättningar för ett riktigt bra skördeår. Men som vanligt gäller det att skörden ska in i ladan innan man kan göra någon summering, säger Jimmy Larsson.

– För spannmål är det ofta så att blir det en hög skörd så gäller det på flera ställen runtom i världen, vilket brukar sätta sig i priset nedåt. I våra analyser har priset pekat nedåt under en period, men det finns stora variationer med exempelvis hetta i Frankrike och omfattande väta i USA som kan bidra till en utveckling uppåt.

Behov av regn

Anders Adholm är affärsområdesansvarig för växtodling vid HIR Skåne. När Land Lantbruk talar med honom strax efter midsommar konstaterar han i likhet med Jimmy Larsson att läget ser ljust ut.

Men det behövs mer regn och inte alltför höga temperaturer.

– Som en dålig svensk badsommar. Det får inte går för fort. Blir det en väldigt snabb kärninlagring i spannmålet blir kärnorna för små, vilket ger upp till 2 000 kilo mindre per hektar jämfört med en riktigt bra skörd.

Anders Adholm har i sina kontakter med lantbrukare noterat att många väljer att skjuta på investeringar efter problemen i spåren av fjolårets sommar. Det krävs en god skörd för att återställa balansen i gårdsekonomin.

Men det är inte säkert att matchen är vunnen även om ladan blir full.

Kamp om priset

– Får vi goda skördar gäller det att ha en bra strategi för försäljningen. Är marknaden full av spannmål i slutet av skördeperioden är priserna i källaren. Sedan är det rätt många som har tecknat in en del av skörden på nivåer runt 1:80 kronor kilot till 1:90.

Generellt, framhåller Anders Adholm, är det svårt att kunna sälja till ett spannmålspris som kompenserar för kostnadsutvecklingen. Han pekar på att priset på spannmål i början på 1990-talet var cirka 90 öre per kilo.

– Prisuppgången på gödsel, utsäde, växtskydd, arbete och diesel motsvarar i alla fall en 35 öre kilot. Så pratar vi 1:25 i dag är vi nere i de gamla 90-öresnivåer vi hade för 30 år sedan.

LÄS MER: Sockrat avtal för betodlarna

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen