Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 26 december 2019

Experterna om 2020 - bransch för bransch

Torkan 2018, kronkursen, afrikansk svinpest och konsumenternas intresse för lokala råvaror, det är några faktorer som påverkar lantbrukets lönsamhet det kommande året, enligt experterna.

Land Lantbruk har ställt fyra frågor till experter inom fem olika områden.

1. Hur summerar du det gångna året för din bransch?

2. Vilka förväntningar på lönsamhet kan företagen ha 2020?

3. Vad talar för en positiv utveckling det kommande året?

4. Vad talar emot en positiv utveckling 2020?

Så här svarar de:

 Johan Karlzén.
Johan Karlzén. FOTO: Emma Larsson

Johan Karlzén, ordförande för Sveriges Spannmålsodlareförening:

1. – Vi har haft en god skörd och det är absolut positivt men den räcker inte till på grund av de oerhört låga spannmålspriserna. Vi har bland de lägsta priserna i hela Europa. Med vår svaga valuta borde de vara betydligt högre. Trots bra skördeutfall blir resultatet alltså förhållandevis dåligt ändå. Det känns i ekonomin att vi är risigt på det.

2. – Jag ser ingen direkt ljusning. Vi måste få upp lönsamheten för den är för låg. Det kommer nog tyvärr att speglas även under 2020. Jag vill vara optimistisk men det är svårt när jag ser vad maskinerna kostar, den svaga svenska kronan och de höga priserna för gödning.

3. – Vi har fått en förhållandevis bra höstsådd. Grödorna står fint på fälten och vi har inte haft några bakslag så här långt. I den delen ser det vettigt ut. Sen är det priserna och där kommer vi att gå hårt in för att göra prisjämförelser med andra länder. Någon måste förklara varför odlarna ska ha sämre betalt i Sverige, vi är inte ensamma i Europa att ha ett litet överskott.

4. – Det är väl en del politiska beslut man kan se framför sig med ändrade förutsättningar för arealersättning och annat. Vi har en ständig oro för förändringar som kan påverka konkurrensvillkoren till det sämre. Sedan är det klart att en räntehöjning skulle slå hårt mot lantbruket, många har investerat utan att egentligen ha pengarna och får leva på rost och röta.

 Stefan Gård.
Stefan Gård. FOTO: Öyvind Lund

Sara Berger, VD Sydgrönt:

1. – 2019 har varit ett välkommet år efter oerhört tufft odlingsår för våra svenska odlare 2018. Början av frilandssäsongen i år var svår med större skadedjursangrepp från bland annat kålmal. Det är alltid svårt att göra en generell kommentar kring året eftersom det kan skilja mycket mellan grödorna men året summerat har säsongen varit jämnare och det har funnits ett ökat intresse för svenskodlat.

2. – Det är svårt att uttala sig innan en säsong, i synnerhet eftersom all odling är väderberoende. Min förhoppning är att konsumenten fortsätter efterfråga svensk, lokalproducerad mat och värdesätter våra odlares engagemang i hållbarhet, mervärden som man är villig att betala för. Det är grunden för att kunna få betalt och leva på sin odling.

3. – Vi på Sydgrönt är glada för ett ökande intresse för svenskt, närodlat och hållbara mervärden. Det finns en klart ökande medvetenhet och pågående samhällsdebatt kring hållbar matproduktion. Våra odlare har stor omtanke om jorden och är långt fram i ett hållbarhetstänk.

4. – Den gröna näringen har stor manuell skördehantering och hela branschen är beroende av tillgång på säsongsarbetskraft. Våra odlare vittnar allihop om att det blir allt svårare att attrahera arbetskraft till Sverige när växelkursen inte är förmånlig mot euron. Det är viktigt att våra myndigheter möjliggör och förenklar för tillfällig säsongsarbetskraft för att näringen ska kunna fortsätta öka och vara viktig för Sveriges matförsörjning.

Jan Forssell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter:

1. – Det har varit återhämtningens år. Vi har fått foder men ekonomiskt är det fortfarande tungt med de kostnader vi har haft efter smällen 2018. Det kommer att ta flera år innan det rätar upp sig. Jag skulle ändå säga att framtidstron har kommit tillbaka bland producenterna och vi har konsumenterna med oss.

2. – Jag tror att man kan förvänta sig att lönsamheten förbättras. Det kommer nog att uppstå en bristsituation på nöt under våren och sommaren, vilket det redan är på gris. Då kommer priset att krypa upp och det ser jag som nödvändigt för att vi ska komma i kapp i ekonomin. Sedan måste vi ha hela kedjan med oss så att det inte ökar på importen i stället eller att det blir en styrning till andra köttslag.

3. – Det är väl framför allt att prisbilden blir bättre. Det kan ge en återhämtning för antal födda kalvar. Där har vi en nedgång som kommer att påverka slakten framöver. Vi behöver tydligare signaler från marknaden och bättre beställningar på vad den vill ha. Kommunikationen mellan producenterna, slakterierna och handeln behöver bli bättre.

4. – Jag vet inte, jag vill nog försöka se det positiva. Det är klart att Mercosuravtalet och riskerna för ökad import kan påverka negativt men det viktiga är att vi är duktiga på att marknadsföra vår näring och det vi står för vad gäller låg antibiotikaanvändning, god djuromsorg och sådana saker. Klarar vi det finns efterfrågan, det ligger i tiden med det svenska.

Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder:

1. – Det var ett år då man hade kunnat förvänta sig högre betalning för mjölken. Invägningen i norra Europa minskade och det borde marknaden ha kunnat svara på. Konsumenterna har fortsatt att köpa mer svenskt och det känns som om närproducerat nästan är viktigare än ekologiskt. Frågan är om inte torkan 2018 var den bästa marknadsföringskampanj vi hade kunnat tänka oss, hur cyniskt det än kan tänkas låta.

2. – Inget tyder väl på något annat än att trenderna vi ser kommer att hålla i sig. Den eviga frågan som kvarstår är hur vi ska se till att producenterna får rätt betalning. Om vi ska jobba på en hemmamarknad med de kostnader den medför måste våra intäkter också vara anpassade till den. I grunden finns två varianter och det är att sänka kostnaderna så att våra produkter kan konkurrera överallt eller att vi håller oss på hemmaplan.

3. – Vi gör trots allt en produkt som efterfrågas och därmed finns en grund för lönsamhet. Men om vi ska få tillväxt så måste lagar och regler ge oss chansen och det gäller även det regelverk som mejerierna ställer upp. Det är vår sak att påverka så att lagarna och reglerna anpassas till tillväxtmålet. Som producenter är det vi som har bollen och det är vi som måste tala om vad vi behöver ha. Det jag helst skulle se är att vi hittar gemensamma beräkningsgrunder. Men nyckelfrågan är hela tiden hur vi skapar tillväxt. Sverige har unika möjligheter för ökad mjölkproduktion.

4. – Våra företrädare är alldeles för flata i debatten och viker ned sig för lätt. Vi måste våga stå upp för vår egen förträfflighet och inte hela tiden vara så förbaskat rädda för att göra fel. Det är svårt att riktigt sätta fingret på men det finns en mentalitet som har skapat en vana av att anpassa sig till sina kritiker. Den resulterar dessvärre ofta i ännu fler regler och förordningar. Jag tror många gånger konsumenterna är smartare än vi tror och att vi ska våga föra ut ett offensivt budskap.

Petter Beckman, styrelseledamot i Sveriges Grisföretagare:

1. – Initialt var det låg lönsamhet inom grisproduktionen, dels på grund av 2018 års torka med höga foderpriser och dels på grund av stora lager av griskött. Under året har det skett en förändring som resulterat i brist på svenskt griskött och att priserna är på väg upp. En av anledningarna är utbrott av afrikansk svinpest, ASF, i framför allt Kina men även i övriga Sydostasien vilket inneburit höjda priser globalt. För vår del har det lett till minskat importtryck med ökad efterfrågan på svenskt griskött som följd.

2. – Att nuvarande lönsamhetsutveckling fortsätter, både för att öka investeringsviljan och för att minska sårbarheten. Den svenska grisproduktionen har under lång tid minskat på grund av svag lönsamhet. En viktig faktor för lönsamheten är att vi fortsätter arbetet med att positionera svenskt griskött genom till exempel mer produktutveckling och att lyfta svenskt griskötts låga miljöpåverkan samt vår höga djurhälsa. Så kan vi få en långsiktigt jämnare lönsamhet.

3. – Det kommer även kommande år att vara en stor efterfrågan på griskött i världen på grund av ASF vilket håller uppe den globala prisbilden. Detta kommer även påverka svensk grisproduktion positivt och bör påverka lönsamhetsnivån och stimulera investeringsviljan. Det är viktigt att fortsätta med positioneringen av svenskt griskött och framhäva dess fördelar.

4. – Värsta scenariot är att vi får ASF i Sverige vilket skulle innebära allvarliga konsekvenser för svensk grisproduktion. Skulle ASF påträffas i till exempel Tyskland eller Danmark kan detta påverka den europeiska marknadens export mycket negativt och få till följd att importtrycket mot Sverige ökar. En annan viktig faktor som oroar är om bristen på svenskt griskött blir så omfattande att konsumenterna hittar alternativa proteinkällor.

Relaterade artiklar

Till toppen