Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 27 september 2019

Få platser på SLUs tilläggsutbildning för veterinärer

Trots en växande veterinärbrist i Sverige jobbar idag många veterinärer med utländsk utbildning inom andra yrken. En orsak är det mycket begränsade antalet platser på SLU:s tilläggsutbildning.

 Veterinär undersöker häst på Ultuna.
Veterinär undersöker häst på Ultuna. FOTO: Lisa Rogert

Livsmedelsverket är en av de arbetsgivare som har svårt att rekrytera de veterinärer som myndigheten är i behov av för sin kontrollverksamhet på landets slakterier.

– Under de senaste åren har det varit brist på kvalificerade ansökningar i varje rekrytering, säger Tove Forsberg, HR specialist på Livsmedelsverket.

Lång kö till tilläggsutbildningen

Men samtidigt finns det en grupp veterinärer i Sverige som inte arbetar som veterinärer. För att få jobba som veterinär i Sverige krävs det att du har en svensk veterinärlegitimation och om du läst din veterinärutbildning utanför EU så krävs det i de flesta fall även att du läser en tvåårig tilläggsutbildning vid SLU.

Många ger upp

Varje år söker mellan 20-40 personer denna tilläggsutbildning (TU-VET), men eftersom SLU endast tar emot sex studenter per år är det inte ovanligt att samma personer får söka flera gånger innan de antas eller ger upp sina försök.

– SLU ger utbildningen på uppdrag av Näringsdepartementet och varje år får vi pengar till cirka fem och en halv plats men vi tar ändå in sex sökande per år, säger Jeanette Hanson, utbildningskordinator vid SLU.

Jordbruksverket: Resursslöseri

Enligt Anna Wretling Clarinsom är Enhetschef förInternationella frågor och djurhälsopersonalenheten på Jordbruksverkethar man tydligt efterlyst att antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningen bör ökas för att möta arbetsmarknadens efterfrågan.

– I den dialogen som vi för med SLU och regeringskansliet (departementet) så har vi utryckt en önskan om att få fler utbildningsplatser för veterinärer och i denna önskan ingår även fler platser på TU-VET, säger Anna Wretling Clarin.

Fakta: Antagningsprocessen till TU-VET

· Det är Jordbruksverket som beslutar om en person med veterinärexamen från land utanför EU/EES och Schweiz behöver gå tilläggsutbildningen eller inte. Beroende på vilka krav som uppfylls finns möjlighet att få legitimation direkt eller särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket.  

· Det finns inget kösystem till TU-VET, utan i likhet med andra universitetsutbildningar erbjuds utbildningsplatserna till de sökande som har högst ”betyg”. I detta fall baseras urvalet på meritpoängsystemet utifrån erfarenhet och utbildning samt ett diagnostiskt prov. 

· Det är inte alla som söker utbildningen som uppfyller behörighetskraven.

Hon ser det som ett stort resursslöseri att personer med en veterinärutbildning i stället jobbar med annat.

– Det finns en kompetens som inte tillvaratas, säger Anna Wretling Clarin. 

Livsmedelsverket: Allvarligt problem

Även Livsmedelsverket skulle vilja se ett utökat antal platser på TU-VET.

– Vi ser det som ett allvarligt problem eftersom vi behöver fler veterinärer, säger Tove Forsberg, HR specialist på Livsmedelsverket.

Hon berättar att Livsmedelsverket idag har flera anställda med en veterinärlegitimation från tredje land som i stället jobbar hos dem som livsmedelskontrollanter. Men att de hellre skulle vilja se att de här personerna kunde få gå TU-VET och få en svensk legitimation.

– Vi ser också att det här som en viktig integrationsfråga, säger Tove Forsberg.

Svårt att öka antalet platser

Men enligt Jeanette Hanson på SLU är det inte så lätt att öka antalet platser på utbildningen. 

– Tilläggsutbildningen har haft olika former och den senaste är från 2015. Det nya upplägget innebär en samläsning med svenska studenter och att de ska få ta del av både den kliniska och praktiska undervisningen. Det innebär att vi har en begränsning både utrymmesmässigt och personalmässigt.

”Måste ha kontakt”

Enligt Johanna Penell som är vice dekan med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå på fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap vid SLUsker beslutet om antalet platser på TU-VET i dialog mellan SLU, Näringsdepartementet och Jordbruksverket. 

– Vi måste ha kontakt med varandra om någon av parterna ser ett behov av att öka eller minska antalet TU-VET studenter eller lägga ner TU-VET utbildningen, säger Johanna Penell.

Läs mer: Distriktsveterinärer till Öland Vethem erbjuder digital vård för lantbruksdjur

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen