Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 7 februari 2014

Fler smågrisar kan halvera svenskt överpris

Ändrade djuromsorgsregler kan rädda livet på tusentals smågrisar och kraftigt sänka kostnaderna i svensk smågrisproduktion. Det kan räcka för att stärka en hårt prövad bransch.

Bild 1/4 FOTO: Helge Rubin
Bild 2/4 FOTO: Helge Rubin
– Ändrade regler blir avgörande för svensk grisproduktion, menar Mattias Espert ordförande för Grisföretagarnas djuromsorgsprogram. Merkostnaden för en svensk smågris skulle kunna halveras, menar han.
Bild 3/4– Ändrade regler blir avgörande för svensk grisproduktion, menar Mattias Espert ordförande för Grisföretagarnas djuromsorgsprogram. Merkostnaden för en svensk smågris skulle kunna halveras, menar han. FOTO: Helge Rubin
Bild 4/4 FOTO: Helge Rubin

– Vi ligger 100 till 150 kronor högre per smågris än våra konkurrenter. Får vi igenom djuromsorgsprogrammet kan upp mot halva merkostnaden sänkas, säger Mattias Espert, som håller i arbetet med Grisföretagarnas djuromsorgsprogram som syftar till ändrade regler och stärkt konkurrenskraft.

Han är själv smågrisuppfödare och har ett av landets mest moderna smågrisstall några kilometer utanför Smygehuk. Det är byggt efter dansk modell men med svenska mått. Produktionsresultat ligger i topp: 27,5 leveransklara 30-kilosgrisar per sugga och år, det svenska snittet är betydligt lägre. Men resultaten skulle kunna vara bättre om reglerna för produktion och djuromsorg ändras.

– Det handlar om att flytta fokus från suggan till smågrisarna. Sverige har en hög smågrisdödlighet och kan vi få ner den genom att skydda den nyfödda grisen några dagar vinner vi mycket.

Djuromsorgsprogrammet testas nu på några utvalda gårdar. Resultaten rapporteras var femte vecka och i slutet av året kommer en redovisning. Mattias Espert talar om tre punkter för stärkt konkurrenskraft – något han menar också stärker djuromsorgen:

• Smågrisdödligheten måste minska.

• Antalet utslagna suggor måste bli färre.

• Ditiden behöver förkortas.

Färre utslagna suggor skulle bli resultatet av kortare ditid, vilket leder till fler smågrisar eftersom suggan inte blir så hårt diad och är starkare vid nästa inseminering. Mattias Espert anser att de förändringar som omsorgsprogrammet fokuserar på kan genomföras på 200 till 300 anläggningar.

– Räknar vi på den här anläggningen kan vi utan vidare öka med mer än 800 leveransfärdiga smågrisar per år om omsorgsprogrammet går igenom, alltså två fler per sugga om man får skydda den nyfödda grisen de 3–4 första levnadsdagarna.

I grisningsavdelningen pekar han på de skyddsgrindar som finns i varje box. De får i dag användas under begränsad tid och enbart när personal är på plats. Kunde de användas under 3-4 dagar efter påbörjad grisning skulle fler grisar överleva.

Sten-Olof Dimander, VD för Svenska Djurhälsovården, menar att det är för tidigt att uttala sig om effekterna av Djuromsorgsprogrammet men säger att skyddsgrindar har en positiv effekt:

– Den skyddar smågrisen från att bli trampad och legad på men behöver inte innebära ett sämre djurskydd för suggan. Vi tror att de förslag som nu testas kan gagna svensk uppfödning på alla plan, men vill först utvärdera dem. Det handlar om att förbättra både för uppfödaren och djuren.

Frågan är sedan om de ändringar som Djuromsorgsprogrammet föreslår räcker för att vända utvecklingen i svensk grisproduktion.

– De är principiellt avgörande, inte minst för viljan att investera. Sedan behöver vi bli bättre på management och en del annat. Dyrare byggkostnader är däremot svårare att komma åt, säger Mattias Espert.

 

Fotnot: Den här artikeln publicerades första gången i Land Lantbruk 2014-02-07

Fakta: Stor skillnad mellan de bästa och sämsta

Skillnaden mellan smågrisbesättningarna i Sverige är anmärkningsvärt stor. Toppbesättningarna ligger på 29-30 leveransklara smågrisar per sugga och år medan medeltalet för de 25 procent bästa besättningarna i Pigwins statistik är 26,3.

Det kan jämföras med de 25 procent sämsta besättningarna med i medeltal 20,3 smågrisar per sugga och år. Då ska man komma ihåg att det bara är 60 procent av producenterna (140 besättningar) som rapporterar till Pigwin. Suggringarna ingår inte i statistiken.

– Den här stora skillnaden kan inte förklaras med genetik, utan orsakerna står att finna i stallarna och management, säger Hans Agné, VD på Avelspoolen.

Relaterade artiklar

Till toppen