Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 26 oktober

FN:s klimatexpert vill se fler betande köttdjur

ARMIDALE/STOCKHOLM

I debatten om det röda köttets klimatpåverkan har en australisk miljöprofessor under hösten stuckit ut.

– Nötkreatur är ett nödvändigt inslag i ett hållbart lantbruk, säger Annette Cowie som är en av huvudförfattarna bakom den senaste IPCC-rapporten.

 Australiska miljöprofessorn Annette Cowie ser en viktig roll för betesdjur i ett hållbart lantbruk.
Australiska miljöprofessorn Annette Cowie ser en viktig roll för betesdjur i ett hållbart lantbruk. FOTO: Alan Cowie

När FN-panelen IPCC i augusti släppte sin rapport med slutsatsen att jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning står för 23 procent av de klimatutsläpp som människan orsakar kom nyheten bland annat att fokusera på kossornas metan.

Rapportens viktiga poäng är dock att naturens processer kan absorbera en tredjedel av de fossila utsläppen.

– Och här spelar betande nötkreatur en viktig roll. Det hållbara jordbruket har en positiv inverkan på hela klimatsystemet, säger Annette Cowie, då Land Lantbruk på telefon når henne i hemmet i Armidale. Miljöprofessorn går rakt på sak.

Inget skäl att avstå kött

– Jag brukar få frågan om vi borde äta mindre rött kött. Och då svarar jag att det säkert finns människor i Australien som borde dra ned, men det finns absolut inget skäl att avstå från att äta nötkött, säger Annette Cowie.

Att klara livsmedelsförsörjningen nämner hon som ett uppenbart skäl att ha nötkreatur i sådana miljöer där gräs växer men där spannmål för människoföda är svår att odla.

– Men att ha betesdjur i trakter som domineras av spannmålsodling fyller också en viktig funktion, och särskilt för att bevara jordarna.

Lättare att sluta kretsloppet

I rapporten lyfter Annette Cowie fram att jordbruksmarkens potential som kolinlagrare måste tillvaratas i kampen mot klimatförändringen.

– När det finns djur i odlingssystemet så underlättar det för lantbrukaren att sluta kretsloppet. Betesdjur ger näring till marken och mularna håller ogräs i schack. Det minskar behovet av både ogräsbekämpning och jordbearbetning med plog.

Så kan lantbruket bidra till att fylla jordbruksmark med organiskt material, konstaterar Annette Cowie.

Går åt fel håll

Här går dock hennes hemland Australien snarare åt fel håll, menar hon.

– För 20 år sedan började spannmålsodlarna specialisera sig, de tog bort djuren från gårdarna, rev stängslen och köpte större traktorer. Men ett sådant system med enbart växtodling tenderar att utarma jordarna på organiskt material.

Annette Cowie beskriver hur en negativ klimatspiral kan se ut. Hur jorderosion leder till ökade utsläpp växthusgaser med risk för fler stormar och torkperioder och som resultat en accelererande jorderosion.

Spiralen kan vändas

Hennes råd är här plantering av träd som vindskydd för jorden, skyddszoner med energigrödor och grässorter. Samt gärna betande nötboskap.

– På så sätt kan jordbrukets påverkan på klimatet istället bli positiv.

Finns det former av nötköttsproduktion som du inte förespråkar?

– Jag invänder mot system där boskapen hålls instängd och föds upp med spannmål. Djur ska inte konkurrera med människor om födan. Det är också oroande när skog skövlas för att ge plats åt köttdjur.

Hur bråttom är det att bättre utnyttja jord- och skogsbrukets kapacitet som kolsänka för att nå målet om klimatneutralitet 2050?

– En sak står klar. I den takt som människan nu släpper ut växthusgaser kommer vi inte att kunna nå klimatmålen såvida vi inte också aktivt fångar upp och lagrar koldioxiden. Och då är exempelvis trädplantering ett effektivt sätt. Om vi vidtar de akuta åtgärderna nu så är det inte för sent att agera.

Biokol enkel metod

En relativt enkel metod som hon tror mycket på är att tillföra jordbruksmark biokol. Med ett förändrat klimat som utsätter jordar för fler skyfall och längre perioder av torka är detta ett alternativ även i länder som hittills skonats från svår jorderosion.

– Biokol har den dubbla fördelen att ge näring åt jorden och hindra koldioxid från att nå atmosfären.

IPCC-panelen diskuterar också hur människan med ny teknik som CCS (Carbon Capture and Storage) kan fånga upp koldioxid från industriella anläggningar som kolkraftverk och lagra den i underjordiska förvar. Men här kommer det att dröja innan tekniken är på plats, menar Annette Cowie och understryker att tiden är dyrbar.

– Det är väldigt viktigt att vi verkligen försöker öka jordens kolinlagring.

FAKTA: Annette Cowie

Ålder: 58 år.

En av de ansvariga för kapitel 4 i IPCC:s specialrapport om klimatförändring och markanvändning. Besökte bland annat Sverige i september för att tala om rapporten.

I fokus för hennes forskning står: Hållbar förvaltning av mark. Uthålliga ekosystem i jordbruket. Kolinlagring inom jord- och skogsbruk. Livscykelanalyser av matens klimatpåverkan.

Professor vid School of Environment and Rural Science, University of New England I Australien. Samt Forskningsledare vid NSW Department of Primary Industries.

Så kom hon in på jordbruksfrågor: Annette Cowie växte upp i storstaden Sydney, men redan som ung fick hon upp ögonen för jordbruk. Skolloven tillbringade hon ofta med volontärarbete på olika gårdar.

LÄS MER: Svenskt jordbruk kan bidra med klimatlösningar.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen