Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 juni

För mycket känslor leder till fler arbetsplatsskador

Ny forskning visar att de skrämmande budskap som använts för att förebygga arbetsskador inom lantbruket kan ha haft motsatt effekt, och att andra metoder skulle kunna vara bättre.

 Ny forskning visar skrämmande budskap för att förebygga arbetsskador inom lantbruket kan ha haft motsatt effekt.
Ny forskning visar skrämmande budskap för att förebygga arbetsskador inom lantbruket kan ha haft motsatt effekt. FOTO: Mostphotos

– Lantbruket är ett av Sveriges farligaste yrken och runt tio personer dör varje år inom det svenska lantbruket. Dessutom vet vi att det finns ett stort mörkertal och att endast tio procent av de skador som sker anmäls, säger Catharina Alwall Svennefelt doktorand vid SLU i Alnarp. 

Samma andel skadade

Trots de stora och kostsamma satsningar som gjorts för att minska arbetsskadorna inom lantbruket har antalet skadade förblivit ungefär det samma i förhållande till hur många som jobbar inom lantbruket. Catharina Alwall Svennefelt ställde sig därför frågan om de metoder som används verkligen fungerar eller om de bara leder till mer stress och därmed även fler olyckor.

Rädslan kan utgöra hinder i stället för motivation

– Vi jobbar mycket med en metod som innebär att vi genom skrämmande budskap skapar känslor för att motivera till förändring. Men enligt mina studier kan rädsla vara en farlig taktik. Risken är stor att om rädsla används på fel sätt så leder känslan inte till önskade förändringar utan bara till en ökad stress, säger Catharina Alwall Svennefelt. 

Skyller på annat

Om ett skrämmande budskap ska fungera måste det upplevas som möjligt att göra den förändring som skulle krävas för att undvika hotet och som lantbrukare behöver man fullt ut förstå hur hotet ska kunna undvikas.  

 – Om man inte känner att man kan hantera hotet då kontrollerar man rädslan på annat sätt. I de fallen blir det lätt att man skyller på ekonomin eller staten eller de anställda, i stället för att följa rekommendationerna, säger Catharina Alwall Svennefelt.

Mer forskning behövs

Enligt henne skulle man därför behöva backa tillbaka och utvärdera de kommunikationsstrategier som används för att bli bättre på att avgöra i vilka fall rädsla är en effektiv metod och när det i stället får motsatt effekt.

– Kanske behöver vi jobba mer med positiva känslor som kan bidra till glädje och ett utökat intresse för att vilja vara en attraktiv arbetsgivare. Med ett fokus på att gården blir en positiv plats som barnen ska vilja ta över en dag, säger Catharina Alwall Svennefelt.

Läs mer: Tio dödsolyckor inom gröna näringar förra åretNilsson tar nya tag för minskade dödsolyckor

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen