Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 juni 2017

Föräldrar överskattar barnens förmåga

I 4 av 10 olyckor med fyrhjulingar är det ett barn under 15 år som skadats och behöver uppsöka akutvård.

Forskare menar att det ofta är föräldrar som överskattar barnets förmåga.

FOTO: Rolf Segerstedt

Många barn har en fyrhjuling som leksak och maskiner med en maxfart på 45 km/h marknadsförs och säljs som lämpliga att köra ”från tre års ålder”. Detta trots att barn egentligen inte får köra dem, utom i undantagsfall.

I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, intervjuas föräldrar till barn som tillåts köra tung fyrhjuling. Där framgår att föräldrarna generellt överskattar barnens förmåga, till exempel att köra i höga hastigheter, men undervärderar riskerna samt tror att olyckor händer andra, som inte har lika bra koll.

Vanligast med armbrott

– Rent tekniskt klarar man kanske från tidig ålder att köra en stor fyrhjuling. Men sker det en situation så blir det svårt för barnet att bedöma det som händer, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap, vid Sveriges lantbruksuniversitet till TT.

Statistik från sjukhusen visar att i 4 av 10 fall då någon sökt akut vård efter en fyrhjulingsolycka, är den skadade ett barn under 15 år. Barnen har antingen själva kört fyrhjulingen eller åkt med. Den vanligaste skadan är armbrott och oftast har fyrhjulingen vält eller kört in i något.

Många stolta

Enligt Peter Lundqvist är många föräldrar väldigt stolta över att deras barn kan köra en stor maskin och att det är vanligt att barn tillåts köra även stora fyrhjulingar som är avsedda för vuxna.

– Det här är maskiner som kan vara på flera hundra kilo och de välter lätt. Händer det något där är det ett ögonblicks verk och det kan gå riktigt illa, säger han.

Försäljningen av fyrhjulingar sker utifrån en lagstiftning där vem som helst får köra maskinerna, men inom ”inhägnat område”. Men få vet om att inte ens en villatomt räknas som ”inhägnat område”. I studien framkom att det luddiga regelverket gör föräldrar osäkra om vad som gäller.

– Okunskapen är väldigt stor även om föräldrar vill väl. Först låter man barnen lära sig under uppsyn på gårdsplan. Sedan glider det iväg och barnet kan få göra mycket mer än vad som var tänkt från början, säger Peter Lundqvist.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen