Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 augusti

Forskare: Sluta ha salmonellaskam

Kalvar som dör, stigmatisering och skam. På Öland kämpar flera mjölkbönder fortfarande med salmonella. Enligt experterna skulle det gå att utrota smittan om det gjordes en gemensam satsning.

 Kampen mot salmonellan på Öland fortsätter.
Kampen mot salmonellan på Öland fortsätter. FOTO: Mostphotos

I Sverige diagnostiseras varje år 4-13 nya nötbesättningar med salmonella, vilket innebär stora kostnader både för den drabbade gården och för berörda myndigheter.

– När en lantbrukare berättar att gården har diagnostiserats så händer det att andra ställer in middagsbesök eller att barnen inte är välkomna på dagis, säger Estelle Ågren epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Men mycket av den stigmatisering och skam som finns handlar i grunden om en felaktig uppfattning om hur sjukdomen sprids.

Så sprids S. Dublin mellan besättningarna

S. Dublin är den vanligaste salmonellatypen hos nöt och sprids framförallt genom kontakt mellan djur. Oftast kommer den till gården med ett nyinköpt djur, men den kan även spridas i mindre omfattning via redskap eller personer som bär med sig gödsel.

– Små kalvar blir väldigt sjuka men även vuxna djur kan få en allvarlig bakterieinfektion, säger Susanna Sternberg Lewerin professor vid SLU.

I Sverige är förekomsten av S. Dublin låg ,men vid en anonym tankmjölkscreening 2013 konstaterades att ungefär två tredjedelar av besättningarna med tecken på infektion fanns på Öland.

– Det skedde en stor spridning i Kalmar län i början av 60-talet, genom returmjölk från ett mejeri som misslyckats med pastöriseringen, säger Estelle Ågren.

Returmjölken returnerades till gårdarna och användes för att utfodra kalvar varpå många nya besättningar blev infekterade. På fastlandssidan har man sedan dess nästan lyckats bli av med S. Dublin men på Öland dröjer den sig kvar.

– Det skulle behövas en särskild insats på Öland. Om man bara fokuserar på en besättning i taget är risken är stor att de åter smittas av grannbesättningarna, Estelle Ågren.

FAKTA: Så minskar du risken för spridning

Skilj foder- och gödselhantering åt.

Se till att ha hög hygien i stallar, i foder, på djuren och i vattenskålar med mera.

Börja med foderhantering och därefter gödselhantering.

Tvätta stövlar mycket noga.

Se till att andra besökare som går in stallar, t.ex. veterinär, djurtransportör, avbytare med flera har rena stövlar/skor och att de tvättar händerna noga.

Källa: LRF 

Skammen står i vägen för hjälpen

Skammen gör att många tvekar inför att varna sina grannar när de drabbats och gör det svårare att be om hjälp.

– Men jag tycker inte att de ska behöva skämmas, för det är svårt att skydda sig tillexempel när man köper in nya djur, säger Susanna Sternberg Lewerin.

Trots att problemet varit känt under lång tid och det har pratats om behovet av en särskild insats på Öland, har denna hittills uteblivit. I stället utkämpar de drabbade en ensam kamp i tysthet.

Skulle gå att utrota på Öland

– Men då krävs det att alla är med, både staten, lantbrukarna och LRF och att det får kosta. Det måste finnas en plan så att djurägarna vågar satsa både psykologiskt och ekonomiskt, säger Susanna Sternberg Lewerin.

 Enligt henne är en förutsättning för att lyckas att skammen försvinner och att det blir möjligt att prata mer öppet om problematiken. Estelle Ågren är inne på samma spår och menar att drivkraften måste komma från lantbrukarna själva.

– Jag tror att det hade satt fart om öländska lantbrukare själva gick ut och sa att ”nu vill vi att det görs en särskild insats”, säger Estelle Ågren.

LÄS MER: Museibonden en länk mellan land och stad

FAKTA: Salmonella hos nötkreatur

– Förekomsten av salmonella hos nöt är relativt låg i Sverige och sedan år 2000 har antalet nötkreatursbesättningar där salmonellasmitta påvisats med odling varierat mellan 4 och 13 per år.

– S. Dublin är den vanligast förekommande typen av salmonella hos nötkreatur, ungefär hälften av svenska nötkreatursbesättningar där salmonella påvisas har S. Dublin.

– I 2013 års anonyma screening var 26 av de 41 besättningar som visade tecken på S. Dublin lokaliserade på Öland.

– Salmonella sprids till människor via livsmedel som äts utan att ha hettats upp ordentligt. Pastöriserad mjölk från en infekterad ko är därför ofarlig för människor.

Källa: SVA och Livsmedelsverket

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen