Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 8 september 2018

Framtiden för mjölk finns i u-länderna

Lexington

Efterfrågan på mjölkprodukter kommer att stiga dramatiskt i utvecklingsländerna de närmaste tio åren. Men produktionen kommer ske i de redan högproducerande länderna, det menar mjölkmarknadsexperten, Torsten Hemme.

 Världens 10 största mejerier har 17,8 procent av marknaden.
Världens 10 största mejerier har 17,8 procent av marknaden. FOTO: Ann Lindén

Konsumtionen av mjölkprodukter varierar världen över, i Indonesien är den 13 kilo per person medan den i EU och Australien överstiger 300 kilo per person.

Så var finns då framtiden i mjölk? Enligt Torsten Hemme, VD och grundare för det internationella mjölkforskningsnätverket IFCN, som sammanställer data och ger långtidsprognoser för mjölkmarknaden, är det i de i dag lågkonsumerande utvecklingsländerna.

Kan ta del av marknad

Han menar att man kan räkna med att efterfrågan från världens tillväxtländer kommer att öka till följd av förändrad konsumtion och befolkningstillväxt. Och eftersom många av dessa länder inte har möjlighet att effektivisera sin produktion i tillräckligt hög grad skapas möjligheter för högproducerande länder att ta den delen av marknaden.

Nyckelfaktorerna som driver mjölkmarknaden:

– Instabiliteten i mjölk och foderpriser.

– Efterfrågan och konsumentförtroende.

– Strukturen av förädling och handel.

– Det hela är rätt enkelt, eftersom tillväxtländerna inte gör tillräckligt för att förbättra sina produktionsförhållanden så tillfaller produktionen länder med en redan välutvecklad mjölkproduktion. Det betyder att vi kommer se en ökad internationell handel och möjligheter för länder med redan hög produktion att tjäna mer pengar, förutsatt att man håller sina kostnader under kontroll, sa Torsten Hemme, under den internationella lantbrukskonferensen Alltech One18 i Lexington, USA.

 Mjölkmarknadsexperten Torsten Hemme.
Mjölkmarknadsexperten Torsten Hemme. FOTO: Maria Törner

Platsspecifik produktion

Och det är just att hålla produktionskostnaderna nere som är det viktiga, inte vad man har för produktionsform, menar han.

– Produktionskostnaden i världen varierar upp till faktor 10, alltså har vissa gårdar tio gånger högre produktionskostnad än andra och vice versa. Det intressanta är att det finns massor av väldigt konkurrenskraftiga småskaliga gårdar med låg produktion. Ur ett globalt perspektiv handlar det alltså inte om faktorer som besättningsstorlek, hög produktion eller teknologi. Det handlar om att ha rätt produktionssystem på rätt plats. Det spelar ingen roll hur du gör det men kan du producera för under 35 dollar per 100 kilo mjölk (2 kronor och 98 öre kilot) så har du hittat rätt, säger Torsten Hemme.

”Finns vissa cykler”

Mjölk är en av jordbruksmarknadens mest prisfluktuerande handelsvaror. I diagram kan man se hur mjölkpriset rör sig upp och ner som en bergochdalbana. Enligt Torsten Hemme är det viktigt att man som producent tar vara på topparna men också är väl införstådd med vad som styr priset för att kunna se helheten och förutse kommande prisförändringar.

Långtidsprognos till 2026:

– Tillit och konsumentens preferenser är avgörande för framtida tillväxt.

– Om inget stör marknaden kan vi se en ökad efterfrågan på 26 procent, det vill säga 222 miljoner ton mjölk.

– Antalet mjölkgårdar samt deras uppbyggnad kommer att gå igenom en radikal förändring.

– Det kan se rörigt ut när man tittar på hur mjölkpriset fluktuerar men det finns vissa cykler i bilden så det är egentligen rätt simpelt. Det tar 3 till 4 år för priset att röra sig 50 procent upp eller ned. Efter 3-4 år är man ute ur cykeln, säger han.

Finns specialfall

– Mjölkpriset i alla länder påverkas av världsmarknadspriset, det finns också specialfall där priset avvikit nationellt under kortare perioder. I dag är exempelvis det europeiska mjölkpriset 15 procent högre än det i USA och det beror till stor del på efterfrågan och tillgång. Bland annat gör smörbristen att priserna ökat.

Hur ser marknaden ut resterande del av 2018?

– I EU lär priset ligga i en nivå på cirka 45.3 dollar/100 kilo mjölk (3,97 kronor per kilo ECM), säger Torsten Hemme.

Kommer behöva miljontals fler kor

Enligt Torsten Hemme är det konsumenternas preferenser och tillit för näringen som kommer att ha störst inverkan på den framtida marknaden.

– Tillit och konsumentpreferenser är avgörande för tillväxt. Om inget stör marknaden, alltså att GDP växer något, världsfreden inte rubbas och konsumenten har fortsatt tilltro för branschen, kan vi i bästa fall se en ökad efterfrågan på 26 procent inom tio år, det motsvarar 222 miljoner ton mjölk. Visserligen producerar korna mer och mer mjölk men trots det genetiska framsteget kommer vi om tio år behöva ytterligare 36 miljoner mjölkproducerande djur på den här planeten, säger han.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen