Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 8 december 2014

Framtidens havre full av protein

På Kemicentrum i Lund gror framtidens havre, sorter med 20 procent proteinhalt, motståndskraftiga mot fusarium eller med högre halter nyttigt betaglukan. På sikt är det en forskning som kan ge havre ett bättre pris.

Svetlana Leonova som doktorerat på SLU tar ut material från fusariuminfekterade havrekärnor, för att isolera DNA därifrån. Om fyra-fem år hoppas forskarna ha framme sorter resistenta mot fusarium.
Bild 1/4Svetlana Leonova som doktorerat på SLU tar ut material från fusariuminfekterade havrekärnor, för att isolera DNA därifrån. Om fyra-fem år hoppas forskarna ha framme sorter resistenta mot fusarium. FOTO: Helge Rubin
Professor Olof Olsson med en del av resultaten från sommarens testodling av högproteinhavre i Västergötland.– I vinter fortsätter testodlingen på Nya Zeeland för att skynda på utvecklingen.
Bild 2/4Professor Olof Olsson med en del av resultaten från sommarens testodling av högproteinhavre i Västergötland.– I vinter fortsätter testodlingen på Nya Zeeland för att skynda på utvecklingen. FOTO: Helge Rubin
Bindu Sunilkumar korspollinerar havre genom att försiktigt öppna blomman för att kunna pensla pollen från en annan havrelinje på pistillen.
Bild 3/4Bindu Sunilkumar korspollinerar havre genom att försiktigt öppna blomman för att kunna pensla pollen från en annan havrelinje på pistillen. FOTO: Helge Rubin
Bild 4/4 FOTO: Helge Rubin

I ett växthus på Lunds universitet gror havreplantor som kan ge nya proteinrika havresorter. Doktoranden Bindu Sunilkumar och Olof Olsson, professor i tillämpad bioteknik, konstaterar att de har ett antal "heta kandidater" att arbeta vidare med. Det som skiljer det här från vanlig växtförädling är tekniken de arbetar med och som underlättar möjligheten att skräddarsy havre med önskade egenskaper.

Med en speciell teknik har Olof Olsson och forskarna i laboratoriet på Kemicentrum tagit fram det forskarna kallar havrelinjer med miljontals genförändringar som ger en enorm variation att söka efter speciella egenskaper.

– Det vi gör med hjälp av kemikalier är att orsaka samma misstag som normalt sker i varje celldelning men i en mycket större utsträckning. Vi får därför ett enormt stort antal olika mutationer att arbeta med och kan direkt söka efter olika egenskaper som slutanvändarna är ute efter, säger Olof Olsson.  

De slutanvändare han talar om är i praktiken havreodlarna. I den traditionella växtförädlingen letar man också efter variationer i ett växtmaterial för att sedan välja ut och korsa fram nya sorter med önskade egenskaper. Skillnaden här är alltså att vi har ökat den naturliga variationen och därmed har vi möjlighet att använda avancerade biokemiska metoder i själva urvalet av de nya egenskaperna vilket ökar snabbheten och precisionen i förädlingen. Det handlar om modern växtförädling utan att använda genteknik.

– Med genteknik hade vi i princip kunnat göra samma sak och i vissa fall kanske snabbare. Men då hade vi fastnat i nästan hopplösa tillståndsprövningar.

Lundaforskarna utgår från vanliga havresorter som Belinda och Kerstin. Och även om det ligger mycket grundforskning bakom den här teknikutvecklingen är det en forskning som ska få betydelse på åkern i form av till exempel mer motståndskraftiga sorter. Att arbetet koncentrerats mot just havre har flera orsaker. Havre är inte lika utforskat som vete och korn där de stora växtförädlingsföretagen ligger mycket längre fram.

– Havre som människoföda är också ganska oexploaterat. Här finns väldigt mycket att göra, säger Olof Olsson, som ser unika egenskaper i havre.

Förhoppningen är att nya sorter med önskade egenskaper kan öka odlingen och stärka betalningen till odlarna. Olof Olsson tar Oatlys havredryck och företaget Swedish Oat Fibers betaglukanfiber som exempel på nya produkter med betydelse för odlingen, men det kan bli flera. Ett av projekten forskarna arbetar med handlar om att öka halten av just betaglukan – ett ämne med påvisade hälsoegenskaper. Testodling av havre som tagits fram i Lund har visat att halten betaglukan nästan kan fördubblas.

I ett annat projekt arbetar forskarna med havresorter som gett ett proteininnehåll på 15- 20 procent. Dagens marknadssorter ger 11-12 procent protein. I sommar testodlades proteinrika sorter i Lanna på västgötaslätten och i försöken undersöktes även hur de fungerade med olika mängd kvävegödning: 60, 120 och 180 kilo per hektar.

– Vissa linjer är effektiva på att ta upp kväve vilket kan få betydelse för den ekologiska odlingen, menar Olof Olsson.

Ett tredje projekt är minst lika angeläget. Det handlar om att ta fram sorter resistenta mot fusarium, den svamp som orsakar DON, vilket är ett problem i havreodlingen.

När kan det finnas färdiga resistenta sorter på marknaden?

– Svårt att svara på, nu måste vi bland annat skala upp försöken för att se att vi inte fått med andra oönskade egenskaper på köpet. Detta behöver testas under flera år i fält för att man skall vara säker. Men om vi inte åker på några bakslag kan vi nog vara där om fyra-fem år. 

Fakta: Strategiskt för Lantmännen

Havreforskningen bedrivs dels som en grundforskningsdel inom universitet med ett antal forskare och doktorander och dels som en tillämpad del inom företaget CropTailor. Crop Tailor ägs av Olof Olsson andra forskare och småföretag men har även Lantmännen som delägare.

– Vi har investerat i den här forskningen genom vår forskningsstiftelse och är även med och betalar Olof Olssons professur. För Lantmännen är havre ett strategiskt område. Detta är en forskning där vi har intresse av att nå resultat, säger Mats Larsson, forsknings- och utvecklingschef på Lantmännen. Han pekar bland annat på vikten att minska risken för skador på grund av angrepp fusarium.

Mats Larsson menar att forskningen i Lund ska ses som ett komplement till Lantmännens egen sortutveckling.

– Havre är en gröda där vi ser långsiktigt intressanta möjligheter.

Relaterade artiklar

Till toppen