Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 september 2019

Fyra förändringar för minskad tillförsel

Enligt LRF:s vattenexpert Markus Hoffman har inte minst förändrade rutiner inom lantbruket spelat en viktig roll för den minskade tillförseln av kväve och fosfor.

– Det är verkligen en arbetsseger för Sverige och andra länder runt östersjön, säger Markus Hoffman.

 Markus Hoffman är vatten- och näringsexpert på LRF.
Markus Hoffman är vatten- och näringsexpert på LRF. FOTO: LRF

Enligt Markus Hoffman är det framförallt fyra saker som lantbruket blivit betydligt bättre på.

– Vi gödslar klokare idag. Men vi håller även marken bevuxen bättre och odlar dessutom fånggrödor som tar upp kväve efter att spannmålen har skördats. Vi har också blivit bättre på att bromsa vattenflödet genom att anlägga våtmarker, säger Markus Hoffman.

”Vi är i början”

Men enligt honom har arbetet bara börjat och i framtiden tror han att inte att vi kommer att se några bruna vinteråkrar utan 100 procent grönmark under vintern. 

– Vi är inte i slutet eller ens i mitten, utan vi är i början av den här resan mot en mer hållbar livsmedelsproduktion, säger Markus Hoffman.

Hjälp av satelliter

Han ser även att förändringen går olika fort inom olika områden.

– Digitaliseringen har gjort att det gått väldigt snabbt fram med precisionsgödsling och i dag är det allt fler som gödslar med hjälp av satelliter. Men innan vi kan hålla marken helt bevuxen behöver vi förstå biologin bättre. Vilka arter ska man satsa på? Och hur vi ska vi försäkra oss om att de bara växer när vi vill och inte stannar kvar och blir ogräs?

Svårt anlägga våtmark

En annan viktig fråga där Markus Hoffman ser att Sverige ligger efter tidtabellen är återskapandet av våtmarker.

– Det beror på att statens regler är väldigt krångliga för lantbrukare som vill anlägga våtmarker och att EU-bidragen dessutom är för små för att räcka till om det faktiskt byggdes så många våtmarker som miljömålen säger.

”Måste prioriteras”

För att fler våtmarker ska anläggas menar Markus Hoffman att det skulle krävas mer pengar och ett enklare regelverk. 

– Där är det upp till svenska myndigheter, om man vill så går det. Men då måste man prioritera det.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen