Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 juli 2018

Gamla vetesorter klarar torkan bättre

På Markusgården i Grästorp ser skörden ut att bli bra.

- Västgöta lantvete ser fantastisk ut, fast det är så torrt, säger lantbrukaren Niclas Dagman.

 Till vänster greppar Niclas Dagman Ölands lantvete och till höger Västgöta lantvete. Båda sorterna har fungerat bra, trots torka och värme. Men det västgötska vetet har klarat sig snäppet bättre.
Bild 1/4 Till vänster greppar Niclas Dagman Ölands lantvete och till höger Västgöta lantvete. Båda sorterna har fungerat bra, trots torka och värme. Men det västgötska vetet har klarat sig snäppet bättre. FOTO: Eva Westin
 Det långa avståndet mellan ax och flaggblad på de gamla sorterna, minskar risken för att angrepp på flaggbladet smittar kärnan.
Bild 2/4 Det långa avståndet mellan ax och flaggblad på de gamla sorterna, minskar risken för att angrepp på flaggbladet smittar kärnan. FOTO: Eva Westin
 Det västgötska lantvetet har djupa rötter, som gör att det klarar sig länge i värme och torka.
Bild 3/4 Det västgötska lantvetet har djupa rötter, som gör att det klarar sig länge i värme och torka. FOTO: Eva Westin
 Niclas Dagman är stolt över det västgötska lantvetet, som han är med och bevarar. För åtta år sedan fick han 1,5 kilo. I år odlar han åtta hektar på Markusgården i Grästorp.
Bild 4/4 Niclas Dagman är stolt över det västgötska lantvetet, som han är med och bevarar. För åtta år sedan fick han 1,5 kilo. I år odlar han åtta hektar på Markusgården i Grästorp. FOTO: Eva Westin

Han sätter sig på huk mellan två skiften. På ena sidan Ölands lantvete och på den andra Västgöta lantvete.

– Ölandsvetet är inte dåligt, men Västgötavetet är bättre, säger Niclas Dagman tittar ut över fälten.

Av gårdens 85 hektar utgör det öländska lantvetet 17 och det västgötska lantvetet 8 hektar.

– De flesta av de här gamla sorterna tål att det är torrt. De är långa ovan jord och då är de också långa under jord. Har de långa rötter hittar de inte bara vatten, utan också fosfor, kalium och andra nyttigheter, säger Niclas Dagman.

Känns i hjärtat

Han menar att de gamla lantsorterna är väl lämpade för att klara perioder av värme och torka. Kvittot för hans del är det västgötska lantvetet, som han är extra stolt över. För åtta år sedan fick han en påse på 1,5 kilo, från Hans Larsson, forskare vid SLU i Alnarp. Den västgötska kulturväxten hade hittats i en genbank i USA. I år har den visat vad den går för när den trots extremtorka ger närmast full skörd.

– Det är väldigt kul. Det känns i hjärtat på en bonde. Den första gången när jag odlade 1,5 kilo, som blev 15 kilo nästa gång, såg det dåligt ut. Den var kort och la sig, men jag gav inte upp. Nu ser man ju att det inte är så dumt.

Stabil skörd

Avkastningen från lantvetet ligger normalt på 2,5-3,5 ton per hektar hos Niclas Dagman.

– Du tar ingen kanonskörd, men du tar en stabil skörd. Det dippar inte ned till 1000 kilo och det går inte upp till 8-10 ton.

Niclas Dagman odlar också speltvete, som ofta ger lite mer. Förra året 5 ton per hektar, men hösten var för blöt för sådd, så i år blir det ingen spelt på Markusgården.

Jorden består mestadels av mellanlera, men också av sandmylla och lite styv lera.

– Mullhalten är viktig. Där det är högst mullhalt är det finast spannmål. Man ser ju skillnaden.

Intresset ökar

Niclas Dagman odlar ekologiskt och 2016 blev gården demetergodkänd. För 17 år sedan började han med gamla kultursorter.

Sedan 14 år tillbaka är han en del av den ekonomiska föreningen Wästgötarna. Det är åtta lantbrukare som odlar, förädlar och levererar historiska sädesslag. De har sedan starten sålt för cirka 50 miljoner kronor.

De senaste fem åren har Wästgötarnas omsättning ökat med 20 procent årligen.

– Bagerier utgör 40 procent av kunderna. Det är ofta småskaliga, nystartade bagerier som vill nischa sig med surdeg och vedugnseldat, säger Niclas Dagman.

Resten av försäljningen sker till butiker. Störst efterfrågan är det på speltvete. I år kan Niclas Dagman inte själv leverera spelt, men flera kollegor i Wästgötarna lyckades med sådden i höstas, trots blötan.

– Speltvetet kommer inte att ge lika hög skörd som vanligt, men nästan. Det kanske ligger på 90 procent.

LÄS MER: Årets skörd riskerar bli den sämsta sen 1992

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen