Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 februari

Vissa gäss flyttar inte från Sverige på vintern

De senaste årtiondena har antalet gäss ökat explosionsartat. Inte minst lantbruket har drabbats när fåglarna trampar ner och äter upp grödor i fält. Gässen ska nu kartläggas i ett stort forskningsprojekt för att bland annat kunna minimera skadorna på lantbruket.

 Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, leder ett stort forskningsprojekt om gäss och skördeskador.
Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, leder ett stort forskningsprojekt om gäss och skördeskador. FOTO: Privat

”Dum som en gås” är ett ordspråk som Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, inte ger mycket för. Gåsen har förvisso liten hjärna, men den har en fantastisk förmåga att anpassa sig till landskapet, upptäcka rovdjur och känna skillnad på olika grödors näringsinnehåll.

Hade gässen varit korkade hade de inte heller kunnat öka explosionsartat i antal i Sverige, vilket de gjort under de senaste årtiondena. Medan grågåsens antal har tiodubblats har den vitkindade gåsen gått från att vara en kuriositet till att bli ett fast inslag i den svenska faunan med cirka 250 000 exemplar under höstflyttningen.

Flera orsaker

Johan Elmberg menar att det finns tre huvudsakliga skäl till den svenska gåsboomen.

– Förutom att flera arter har fredats har vi sett till att ge gässen ett dukat smörgåsbord i form av ett kulturlandskap med vintergröna och näringsrika grödor. De senaste årtiondenas många milda vintrar har även lett till att allt fler gäss stannar i Sverige längre tid, ibland året runt, säger han.

Satellitsändare

Inom ramen för forskningsprojektet ”Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet” ska Johan Elmberg och Johan Månsson vid Viltskadecenter/SLU Grimsö bland annat ta redan på hur gässen rör sig.

I somras märktes 270 gäss, varav ett 70-tal försågs med speciella satellitsändare. Dessa har gett forskarna värdefull data om gässens dygnsrytm, vilka grödor de föredrar, hur länge de stannar på specifika platser och hur många som väljer att stanna kvar i landet året runt.

– En del av fåglarna som märktes i Närke och Sörmland tog sig till Tyskland och Frankrike. Men de skånska gässen stannade i Sverige eller Danmark. En del av dem lämnade inte ens kommunen, säger han.

Kan anpassa sig

Med bättre kunskap om gässens preferenser, beteende och rörelsemönster kan lantbrukare lära sig att anpassa sin verksamhet, menar Johan Elmberg. Det kan bland annat göras genom att bönderna anpassar sitt grödoval eller senarelägger sådd och skörd av specifika grödor.

– Vi har exempelvis sett att höstvete är ointressant när det finns sockerbetsspill i närområdet, säger Johan Elmberg.

FAKTA: Projektet

Forskningsprojektet ”Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet” ska ta reda på hur gässen rör sig och vilka grödor de föredrar under olika tider på året.

Projektet ska även utvärdera metoder för att styra gässen samt undersöka vilka konflikter som kan uppstå. Forskarna ska också samla in data om överlevnad och flyttning. Projektet ska pågå under sex år och finansieras av Naturvårdsverkets Viltvårdsfond.

LÄS MER: Gässen stannar kvar på vintern

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen