Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 24 februari

Genvägen till klövhälsa

Att inkludera klövhälsa i det gemensamma avelsmålet har gett resultat. Den nordiska populationen av holsteintjurar har fått en tydlig genetisk förbättring i klövhälsa.

 Evgenij Telezhenko, forskare, SLU.
Evgenij Telezhenko, forskare, SLU. FOTO: Maria Törner

Genom att använda rätt tjurar kan besättningens förmåga att stå emot klövsjukdomar öka markant. Det menar forskaren Evgenij Telezhenko vid SLU som utvärderat den genetiska trenden med avel för klövhälsa hos nordisk holstein.

Klövhälsan förbättras

Det senaste decenniet har antalet frigående system ökat kraftigt, besättningarna blivit större och produktionen hos svenska mjölkkor gått upp. Faktorer som normalt förväntas leda till sämre klövhälsa men enligt Evgenij Telezhenko har klövhälsan i stället förbättrats.

Genetisk utveckling

Bakom förbättringen står bra management men troligen också genetisk utveckling. Under 2006 utvärderades klövhälsorapporten och 2011 inkluderades klövhälsa i det gemensamma avelsmålet och därmed det totala avelsindexet NTM. Resultatet – tjurar med större motståndskraft mot smittsamma och hygienrelaterade klövsjukdomar.

– Man kan åstadkomma stora förbättringar på besättningsnivå genom att utnyttja den genetiska variation som finns. Genetiken kan inte lösa alla problem men man ska inte negligera möjligheten att ta till genetiska medel för att minska andelen halta kor, säger Evgenij Telezhenko.

Klövsulesår i topp

Klövhälsoindex byggs från avelsvärden av sju vanliga klövskador som viktas efter dess ekonomiska betydelse. I toppen ligger klövsulesår som i genomsnitt drabbar fem procent av Sveriges mjölkkor och kostar lantbrukaren mer än 5 000 kronor per drabbad ko och år. Sedan klövhälsa inkluderats i NTM har förekomsten av sjukdomen minskat med två procent.

”Stor möjlighet till klövhälsa”

Men den siffran kan öka med hjälp av avelsarbetet. Det menar Evgenij Telezhenko.

– Om besättningar med medelkor använder de sämsta av de nya avkommebedömda tjurarna skulle de ligga på över sex procent klövsulesår. Gör man i stället urval bland de hundra bästa tjurarna skulle förekomsten halveras jämfört med den andra gruppen. Det är jättestor skillnad och här finns stor möjlighet för lantbrukare att nå bättre klövhälsa och spara pengar, säger han.

Nordiskt klövhälsoindex

Nordiskt klövhälsoindex bygger på de mest förekommande klövskadorna och är viktade efter ekonomisk betydelse.

Klövsulesår

Sulblödningar

Klövröta

Klöveksem

Klövspaltseksem

Limax och vårtor

Dubbelsula

Hålvägg

Korkskruvsklöv

Läs mer: Klövtvättar sparade både arbete och pengar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen