Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 juni 2018

Ger sig själva tio år att fördubbla mullhalten

TÖREBODA.

Om tio år ska mullhalten i fältet ha ökat från dagens 2,8 till 6 procent. Framtida besökare på Slätte ekodag har chansen att följa utvecklingen år från år.

– Den är en extremt utmanande målsättning, säger projektledaren Olle Ryegård.

 PÅ JAKT EFTER MULL. Om tio år ska Olle Ryegård och Emil Olsson ha ökat mullhalten i ett av demofälten på Slätte gård från dagens 2,8 till 6 procent. Verktygen är framför allt mellangrödor och näringsbalansering.
PÅ JAKT EFTER MULL. Om tio år ska Olle Ryegård och Emil Olsson ha ökat mullhalten i ett av demofälten på Slätte gård från dagens 2,8 till 6 procent. Verktygen är framför allt mellangrödor och näringsbalansering. FOTO: Göran Berglund

Slätte ekodag har de senaste åren ägnats mer och mer åt statusen på odlingsjorden. Nu tar arrangörerna också saken i egna händer genom att testa hur fort det går att bygga mullhalt i ett fält av mellanlera.

– Dagens 2,8 procent är ganska bra. Men vid över 3 procent börjar jorden svara bättre för att sedan bli mer förlåtande och vid 5–6 procent fungera som den ska, säger Olle Ryegård, projektledare för Slätte ekodag.

I takt med att djurhållningen försvunnit och maskinerna blivit större och tyngre har allt fler lantbrukare problem med att få marken att leverera trots sorter som ger högre avkastning och större tekniska möjligheter med precisionsodling.

 En dryg månad efter sådden av huvudgrödorna gjordes vid radhackning insådd av en multiblandning med framför allt klöversorter samt råg. På grund av torkan har det tagit ovanligt lång tid innan insådden börjat ta fart.
En dryg månad efter sådden av huvudgrödorna gjordes vid radhackning insådd av en multiblandning med framför allt klöversorter samt råg. På grund av torkan har det tagit ovanligt lång tid innan insådden börjat ta fart. FOTO: Göran Berglund

Olle Ryegård menar att lösningen står att finna under jord.

– Utan djur havererar markbiologin och många har fram till nu levt på material från tidigare generationer. Men under 1,5 procent mullhalt fungerar inte jorden, den blir packningskänslig och död. Mull krävs också för att jorden ska hålla vatten, säger han.

Utan djur och mellangrödor tappar man 0,5–1 ton mull per hektar och år, enligt Olle Ryegård. Strategin för att öka mullhalten går i första hand ut på insådd av mellangrödor men också balansering av förhållandena kalcium–magnesium och kalium–natrium.

– Antalet gröna dagar borde vara ett av nyckeltalen på en åker. Mångfald av växter är det enda som bygger bördig jord och då gäller det att ha rätt processer i marken, menar Olle Ryegård.

 En dryg månad efter sådden av huvudgrödorna gjordes vid radhackning insådd av en multiblandning med framför allt klöversorter samt råg. På grund av torkan har det tagit ovanligt lång tid innan insådden börjat ta fart.
En dryg månad efter sådden av huvudgrödorna gjordes vid radhackning insådd av en multiblandning med framför allt klöversorter samt råg. På grund av torkan har det tagit ovanligt lång tid innan insådden börjat ta fart. FOTO: Göran Berglund

För den ekologiske odlaren är förbättringen av åkermarken extra viktig. Bara 1 procent högre mullhalt motsvarar 20–25 kilo kväve som försörjer 1 ton spannmålsgröda. Med tanke på att ekologiskt kväve kostar uppemot 50 kronor kilot kan den som lyckas få god ekonomisk återbäring.

Det aktuella fältet ligger alldeles vid gårdscentrum och har i år havre och ärt som huvudgrödor sådda i mitten av april. En dryg månad senare gjordes insådd vid radhackning i form av en multiblandning av framför allt klöver samt råg. Marken är gödslad med 130 kilo Krav-godkänt polysulfat innehållande kalcium, kalium, svavel och magnesium.

– På grund av torkan har det inte hänt mycket men den senaste tidens regn har gjort att det börjat gro så smått, konstaterar Emil Olsson.

 Med hjälp av mellangrödor och näringsbalansering ska mullhalten och därmed skördarna öka hos Emil Olsson. "När det fungerar i andra länder, varför ska det inte fungera hos oss?" säger han.
Med hjälp av mellangrödor och näringsbalansering ska mullhalten och därmed skördarna öka hos Emil Olsson. "När det fungerar i andra länder, varför ska det inte fungera hos oss?" säger han. FOTO: Göran Berglund

Havren och ärten ska skördas fullmogna för att sedan rensas isär. Resterna av mellangrödan fermenteras med mjölksyrebakterier och efter en noggrann, ytlig fräsning är tanken att efter ungefär en vecka så höstvete.

Om ett år är det dags att se om odlingsåtgärderna haft önskad effekt på mullhalten som behöver stiga i genomsnitt minst 0,3 procentenheter per år om Olle Ryegård och Emil Olsson ska nå målet.

– Så här arbetade man med jorden i USA redan på 1930-talet så det är inget hokus-pokus, säger Olle Ryegård.

LÄS MER: Bördigare jord ett fall för Martin Beck

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen