Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 februari 2018

”Gräv ned stridsyxan – men stoppa inte huvudet i sanden”

Det svenska jordbruket måste omstruktureras så att sambandet mellan djurhållning och spannmålsproduktion återställs. Detta för att skapa ett hundraprocentigt kretslopp, skriver forskaren Artur Granstedt i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Miljöprofessorn Johan Rockström utvecklade nyligen i en intervju i Land Lantbruk sina tankar om jordbruket och miljön. Där framhöll han att man ska kunna känna sig trygg som konsument med allt som finns på hyllorna och veta att det är hållbart, så vi kan klara klimatgränsen, Östersjön och återstående biologisk mångfald.

Rockström är ute i ett angeläget ärende. Det svenska jordbruket, liksom det globala, står inför en radikal omställningsprocess, om det ska bli möjligt att nå Parisavtalets mål. Misslyckas det, är det jordbruket och världens livsmedelsförsörjning som drabbas hårdast av extrema temperaturer, torka, översvämningar och havsnivåhöjningar. Ett skräckscenario som redan börjar förverkligas. Det är bråttom, och då finns det verkligen ingen tid för skyttegravskrig.

Men ska arbetet för att transformera lantbruket till hållbarhet krävs tydlighet om vilka vägar som står till buds.

Vad Rockström naturligtvis är medveten om, men inte säger rent ut, är att det som krävs för att uppnå är ett jordbrukspolitiskt och – vetenskapligt – paradigmskifte. Den förda jordbrukspolitiken från 1950-talet fram till nu, har varit inriktad på att pressa ned livsmedelspriser. Med ekonomiska styrmedel, prispress, forskningsstyrning, undervisning och rådgivning har man drivit jordbruket mot ökad specialisering.

Det verkliga priset för billig mat erfar vi i dag när vi ser miljökonsekvenserna. Maten och matkedjan från jord till bord står nu för en tredjedel av klimatbelastningen, större delen av övergödningen av haven och jordbruket bär ett huvudansvar för nedgraderingen av den biologiska mångfalden.

 Artur Granstedt.
Artur Granstedt.

Den utmaning som jordbruket står inför är tydlig. Den specialisering som jordbrukspolitiken det senaste dryga halvseklet har drivit fram har lett till en koncentration av spannmålsproduktionen till ensidiga konstgödselbaserade spannmålsgårdar huvudsakligen i mellersta Sverige och de stora slättbygderna.

Samtidigt har djurproduktionen koncentrerats till södra Sverige. Spannmålsproduktionen försörjs alltså i huvudsak av fossilbaserad konstgödsel, som belastar klimatet, medan djurhållningen producerar ett kraftigt överskott av naturgödsel som belastar Östersjön. Det är till och med så att en stor del av spannmålen går till djurfoder.

Vad som måste göras är enkelt att se. Vi måste omstrukturera det svenska jordbruket så att sambandet mellan djurhållning och spannmålsproduktion återställs som ett avgörande steg för att skapa det hundraprocentiga kretslopp som också Rockström efterlyser. Därmed kan vi se till att använda naturgödseln optimalt så att jordbrukets belastning på Östersjön kan minimeras. Om vi också drar ner vår köttkonsumtion till en ekologiskt hållbar nivå kan vi kraftigt reducera behovet av spannmål för foderändamål, få slut på importen av soja, och eliminera behovet av konstgödsel.

Det är svårt att genomföra. Det innebär en lika radikal strukturomvandling som den som genomfördes på 1950- och 1960-talen. Det kommer att kräva mycket stora investeringar, och det är ingenting jordbruket kan bära. Men eftersom det var den statliga jordbrukspolitiken som drev fram dagens ohållbara situation, har staten också ansvaret för att möjliggöra den nya jordbruksreformen, skapandet av ett ekologiskt hållbart jordbruk. Strävan bör vara att göra detta till en huvuddel av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det blir inte lätt, men alternativet är värre.

Artur Granstedt,

Docent i växtodling och ekologiskt lantbruk samt författare till boken Morgondagens jordbruk

LÄS OCKSÅ: 2017 den varmaste temperaturen sedan istiden”Dags att begrava stridsyxan”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen