Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 november

Grisskötare är en stor riskgrupp för lungsjukdomar

Trots förbättrad arbetsmiljö drabbas djurskötare i grisstall fortfarande mer än andra yrkesgrupper av lungsjukdomar. Användning av ansiktsskydd är nödvändig, menar Lena Palmberg, professor i toxikologi.

 Lina Helin är delägare i och driftsledare för Coolgris som har smågrisproduktion på Badene egendom i Kvänum. Till höger på bilden är djurskötaren Sanna Ekelund Johansson.
Lina Helin är delägare i och driftsledare för Coolgris som har smågrisproduktion på Badene egendom i Kvänum. Till höger på bilden är djurskötaren Sanna Ekelund Johansson. FOTO: Daniel Strandroth

Under 20 år har Lena Palmberg, läkare och professor i miljömedicin vid Karolinska institutet, följt frågan kring arbetsmiljön i grisstall.

– Hela tiden har grisskötare stuckit ut när det gäller att drabbas av lungsjukdomar. Detta trots att gruppen som helhet har färre rökare än befolkningen i medeltal, säger Lena Palmberg.

Stor mängd partiklar

Det är kombinationen av grisarna, avföringen, det finmalda fodret och många djur på relativt liten yta som gör att en stor mängd partiklar rör sig i stalluften.

I partiklarna finns bland annat bakterier som hamnar i lungorna och orsakar sjukdomar som kan utvecklas till kronisk bronkit och i värsta fall kroniskt obstruktiv lungsjukdom, mer känd som KOL.

Vägningen rör upp damm

De arbetsmoment som ger störst exponering är vägningen av grisarna, som skapar en ökad aktivitet bland djuren, och rengöring av stallarna genom högtrycksspolning.

 Personalen på Coolgris erbjuds två typer av skyddsmasker, en av engångskaraktär och en med utbytbart filter.
Personalen på Coolgris erbjuds två typer av skyddsmasker, en av engångskaraktär och en med utbytbart filter. FOTO: Daniel Strandroth/Strandroths fotografi

– Skötarna anpassar sig till miljön och utvecklar en viss tolerans. När vi testat att låta friska personer gå in i stallarna reagerar de påtagligt kraftigare, säger Lena Palmberg.

Kan ge akuta reaktioner

Exponering i grisstall ger upphostningar som kan leda till kronisk slemhosta och kronisk bronkit. Vid akut exponering kan det uppstå symtom i form av frossa med feber, huvudvärk eller muskelvärk, även kallad ODTS (Organic dust toxic syndrom).

– Sådana reaktioner uppstår typiskt när man återkommer efter en tids frånvaro, till exempel när man haft semester, konstaterar Lena Palmberg.

Viktigt med ansiktsskydd

Hennes främsta rekommendation till grisskötarna är att använda ansiktsskydd vid alla arbetsmoment när exponeringen av partiklar är som störst. Även om det upplevs som hindrande är det lättare att motivera sig att bära skyddet när man vet vilka hälsoriskerna är.

Enligt en uppgift till tidningen Kommunalarbetaren är i dag ungefär 20 procent av alla svenska grisstall utrustade med rengöringsrobot. Den tar inte bara bort risken för att inandas skadliga partiklar utan också ett ergonomiskt tungt arbetsmoment.

 Lena Palmberg är läkare och professor i toxikologi vid institutionen för miljömedicin på Karolinska institutet. Hon har bland annat forskat i arbetsmiljön i grisstallar.
Lena Palmberg är läkare och professor i toxikologi vid institutionen för miljömedicin på Karolinska institutet. Hon har bland annat forskat i arbetsmiljön i grisstallar. FOTO: Ulf Sirborn

Miljön har förbättrats

– Under de år jag följt frågan har arbetsmiljön i grisstall tveklöst blivit bättre. För 20 år sedan användes inte ansiktsmasker i någon större utsträckning och det fanns inga tvättrobotar. Dessutom har ventilationen förbättrats, säger Lena Palmberg.

Institutionen hon arbetar vid har i sin forskning samarbetat med kolleger i främst Danmark, Norge och Nederländerna. Problematiken är i stor utsträckning densamma men i jämförelse har i vart fall Sverige mindre bekymmer med multiresistenta bakterier, MRSA.

– Med multiresistenta bakterier kan behandlingen av sjukdomarna försvåras, säger Lena Palmberg.

LÄS MER: Djurbönder mest utsatta för resistenta bakterier

Relaterade artiklar

Till toppen