Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 juni

Gruvbrytning orsakar oro bland markägare

Varje år får flera gruvbolag tillstånd att undersöka fyndigheter i marken runt om i landet. Få tillstånd leder till gruvbrytning, men det skapar ändå oro hos berörda markägare.

 Varje år får flera gruvbolag tillstånd att undersöka fyndigheter i marken runt om i landet.
Varje år får flera gruvbolag tillstånd att undersöka fyndigheter i marken runt om i landet. FOTO: ISTOCK

– En bonde undrar förstås vad som ska hända med marken: om det ska bli besvärliga vägbyggen, borrhål och gruvbrytning med allt vad det innebär. Det är inte roligt, säger Åsa Hill som är jurist.

Riksintresse står över markägare

Över 900 sökta eller gällande tillstånd för så kallad mineralprospektering finns i dag för 11 000 kvadratkilometer mark. Väldigt lite av det kommer att bli gruvor. Men ändå. Personen känner att han eller hon kan bli tvingad att upplåta sina mark.

Gruvbrytning kan anses vara ett riksintresse. Då råder inte markägaren som han eller hon vill.

– Om en lantbrukare har en grustäkt på sin mark är han eller hon fri att komma överens om ett pris med ett bolag som vill köpa gruset. Eller låta bli. Men om det finns koppar eller järn, då har man inte samma frihet.

”Framstår inte som ekonomiskt rationellt”

LRF har nyligen hjälpt till med ett överklagande mot bolaget Scandivanadium som ville undersöka marken i ett område i Simrishamns kommun. En lång rad markägare överklagade, många av miljöskäl. Men Förvaltningsrätten gav i sin dom bolaget rätt att undersöka.

Skäl emot en gruvbrytning, som att den känsliga miljön och jordbruket på vackra Österlen i Skåne kanske kan skadas, de prövas först i ett senare skede, enligt Minerallagen.

”Den nuvarande ordningen kan leda till att undersökningstillstånd tillåts i områden där gruvverksamhet sedan inte är möjlig. Det framstår inte som ekonomiskt rationellt”, skriver LRF i ett remissyttrande.

– Vi har ifrågasatt att Bergsstaten tillåter en massa undersökningar som sedan kanske inte leder någon vart, säger Åsa Hill.

LRF har ingen princip mot gruvbrytning

Det vore bättre och säkert också billigare för samhället att pröva fler aspekter tidigare, tycker hon. Men LRF har inget i princip mot gruvbrytning.

– Nej, det kan vara samhällsekonomiskt viktigt. Men det skapas ju nästan inga nya gruvor i Sverige. Massor av tillstånd ger föga resultat. Och om bonden vill överklaga? Under de senaste tio åren har inget undersökningstillstånd upphävts av Förvaltningsrätten i Luleå.

Enligt Anna Bergviken, jurist på LRF Konsult, kan den som är berörd överklaga Bergsstatens beslut i varje steg i processen, säger hon.

– Vill man anlita ett juridiskt ombud kan man med fördel göra det gemensamt med andra sakägare. Det kan annars bli en stor kostnad för den enskilde, säger Anna Bergviken.

FAKTA: Mineralprospektering

En rad bolag har fått eller sökt tillstånd för 11 213 km², cirka 2,5 procent av Sveriges yta. Det finns 918 sökta eller gällande tillstånd. De flesta, två tredjedelar, ligger i första stadiet, undersökningstillstånd. Boliden har sökt flest tillstånd. Ansökningarna gäller till största delen Norr- och Västerbotten.

Källa: Bergsstaten

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen