Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 31 juli 2019

Torkan blev droppen - nu är vattenskydd hett

Förra årets torka fick enorma ekonomiska konsekvenser för lantbruket. Nu föreslås en rad insatser som på sikt ska förbättra vattenresurserna.

 Grundvattennivåerna i landet är lägre än normalt i hela södra Sverige. Arkivbild.
Grundvattennivåerna i landet är lägre än normalt i hela södra Sverige. Arkivbild. FOTO: Staffan Andersson/TT

Under fjolårets torka fick många upp ögonen för grundvattnets betydelse. Nu kommer förslag på en rad insatser som ska öka vattenskyddet och på sikt förbättra vattenresurserna.

– Det är en fruktansvärt stor utmaning som Sveriges myndigheter och beslutsfattare måste ta ansvar för. Det är väldigt mycket resurser som försvinner om vi inte tar tillvara på vattnet bättre, säger Kenneth Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola.

Lägre än normalt

Enligt myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) som sammanställer information om grundvattennivåerna i landet är dessa lägre än normalt i hela södra Sverige. Generellt sett är nivåerna dock bättre än i fjol då de var rekordlåga i många delar av landet.

Fjolårets torka fick stora ekonomiska konsekvenser, inte minst för lantbruket och skogsnäringen. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) beräknar att deras medlemmar förlorade cirka 10 miljarder kronor till följd av torkan.

– Hade vi fått en sommar som i fjol så vet jag inte hur många tusen lantbruk som hade gått i konkurs, säger Kenneth Johansson.

Öka nybildningen

På Lunds tekniska högskola tog forskarna redan i fjol fram olika modeller för att få regnet att stanna kvar längre i markerna. Sedan dess har i stort sett alla aktörer inom området fått upp intresset för att jobba mer med vattenskydd och vattenvård. Och under årets politikervecka i Almedalen hölls ett 40-tal seminarier på temat vattenplanering och grundvattenskydd.

Öka nybildningen

Under ett av seminarierna i Almedalen presenterades en idé om hur man skulle kunna jobba mer aktivt inom Sveriges fem vattendistrikt – Bottenviken, Bottenhavet, Norra och södra Östersjön samt Västerhavet. Distrikten bestäms av avrinningsområdena, det vill säga det område från vilket vatten avrinner till en specifik havsbassäng, sjö eller vattendrag.

– Det regnar på marken, sen söker sig regnet i form av ytvatten ut i markerna. En del av det ytvattnet bildar grundvatten. Om man ser till att vattnet vårdas under tiden som det rinner i de här avrinningsområdena, så kommer man att öka nybildningen av grundvatten, förklarar Kenneth Johansson.

Tar tid

Det är dock ett antal led från det att man börjar identifiera hur man ska skydda grundvattnet till att man kan se faktiska förändringar i landskapet.

– Alla de här systemen kan man inte bara förändra rätt upp och ner. Det måste vara en stillsam och genomtänkt strategisk plan.

På sikt tror Kenneth Johansson att de fem vattendistrikten kommer att få ett starkare mandat att vårda grundvatten- man även ytvattenresurserna.

– Jag tror att vi kommer att se att vi får en bättre grund- och ytvattenkontroll så att vi använder resurserna bättre. Men jag är rädd att det kommer att ta lite tid.

Läs också: ”Vi planerar för ett värsta scenario”Läs också: Fortsatt mycket låga grundvattennivåer i större delen av landet

Relaterade artiklar

Till toppen