Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 7 juni

Hälften av lantbrukarna missnöjda med myndigheter

Lantbrukare ger lågt betyg åt myndigheter och yngre lantbrukare är mer missnöjda än äldre. Det visar en undersökning från LRF.

 Filip Källner, mjölkbonde.
Filip Källner, mjölkbonde. FOTO: Privat

I en enkätundersökning som LRF genomfört under förra året säger hälften av de omkring 400 tillfrågade lantbrukarna att de är missnöjda med kontakten de har med myndigheter. Störst är missnöjet bland unga lantbrukare.

Svårt hitta rätt

Filip Källner, 31 år och mjölkbonde i Ingelsbo i närheten av Tranås, tycker att det är svårt att få kontakt med rätt person. Häromdagen skulle han ringa Jordbruksverket. Det blev problem direkt.

– I växeln fick jag höra att jag nog ringt fel och borde ringa Länsstyrelsen. I Länsstyrelsens växel fick jag rådet att ringa Jordbruksverket. Men jag fick tala med en handläggare, som lotsade mig fram på Jordbruksverkets hemsida, så att jag sen kunde formulera mig rätt när jag ringde tillbaka till Jordbruksverkets växel, så att jag fick prata med rätt person. Till slut, säger Filip Källner.

Får ingen bekräftelse

Han tycker att personalen på olika myndigheter oftast är väldigt trevlig.

– De stackarna sitter där och försöker göra sitt jobb. Det är inte i det problemet sitter, tycker han.

Det kan vara svårt att veta var man ska skicka en handling, man får ingen bekräftelse om att det kommit fram, det tar tid innan någon handläggare börjar ta hand om ärendet, tycker han.

– Sen tycker jag att Jordbruksverkets hemsida är knepig. Vem ska man kontakta? Bara det kan vara svårt att ta reda på.

”Måste ha hjälp”

Att det finns en mindre industri av särskilda EU-rådgivare som arbetar professionellt med att hjälpa bönder med EU-stöd, det säger en hel del, tycker Filip Källner.

– Bidragsansökningarna är så komplexa att man måste ha en välbetald yrkesperson till hjälp för att klara av dem, säger Filip Källner, som vet att många lantbrukare betalar tiotusentals kronor för att få hjälp.

Får motstånd

– Jag fattar att administration inte alltid är enkelt, men riktigt så här borde det inte behöva vara. Ibland känns det lite som om man måste jobba mot myndigheterna, i stället för att få hjälp av dem.

 Billy Nord, köttbonde.
Billy Nord, köttbonde. FOTO: Privat

”Hittar fel”

Billy Nord, 29 år, håller med. Han är köttbonde i Jämtland och tycker att myndighetskontakter kan vara besvärliga.

– Jag har hört att Jordbruksverkets motsvarighet på Irland jobbar med att hjälpa bönder att få ut så mycket EU-medel som möjligt. Men här i Sverige får man känslan att Jordbruksverket tänker tvärtom, utgår från att alla lantbrukare gör fel och att verkets jobb är att hitta fel, säger Billy Nord.

Slutar vänta på stöd

Själv har han väntat så länge på pengar från Jordbruksverket att han i princip slutat räkna med dem.

Han har märkt att andra bönder tycker ungefär som han.

– En del känner sig orättvist behandlade, särskilt när det gäller djurskydd, säger Billy Nord.

Försöker förbättra

Jordbruksverket svarar på LRF:s undersökning om missnöjdhet bland bönderna.

”Att våra målgrupper ska bli enkelt, korrekt och väl bemötta, få stöd och beslut i tid är självklara krav gentemot oss”, skriver Markus Asp, kommunikatör på myndigheten, i ett skriftligt svar till Land Lantbruk.

”Vi lyckas inte alltid fullt ut men det är en av våra viktigaste prioriteringar att löpande jobba med förbättringar. Det handlar om förtroende för den svenska förvaltningen, som är grundläggande i en demokrati”, skriver han fortsatt.

Bygger om sajt

Om den krångliga hemsidan skriver han att verket ska göra om den.

”Vi bygger just nu om jordbruksverket.se och ambitionen är att det ska bli enkelt att hitta kontaktuppgifter och tillgängligheten bli bättre”.

Relaterade artiklar

Till toppen